- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
656

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.2. Järntillverkningen. Af professor J. G. Wiborgh, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

656

IX. BERGSHANDTERINa.

andra mellan ringen och yttre tratten. Vid ringens sänkning faller
den malm, som lagts i inre afdelningen, inåt pipan, men den, som
befinnes i den yttre, utåt pipmuren. Apparaten är till konstruktionen
i det närmaste lik det af engelsmannen Coingts konstruerade slutna
uppsättningsmålet, som varit användt vid flera utländska hyttor.

Th ölan der s upp sättning smal däremot består af den sedvanliga
yttre ringen eller tratten och inuti denna en mindre tratt af plåt,
som hvilar på den förra medelst en vertikalt nedgående fläns. Den
mindre tratten hålles sluten med en kon, som med korta kedjor
är så förbunden med den mindre tratten, att sedan könen först
blifvit upplyft ett stycke, följer sedan den mindre tratten äfven
med. Lägges en kolsättning samt en del af malmen i inre tratten samt
emellan denna och yttre tratten den öfriga delen af malmen och könen
upplyftes, faller först kolsättningen med dess malm ned i pipan,
och då könen vidare höjes, lyftes, som nämndt är, äfven tratten,
och malmen, som skall utgöra mursättningen, faller också ned i
pipan. För att bättre få malmen på den plats man önskar nedhänger
en vertikal cylinder från tratten.

Charlevilles slutna uppsättningsmål infördes 1887 och Tho-landers
1891; båda äro ungefär lika mycket använda. Bilden här bredvid
visar en svensk masugnspipa med Tholanders slutna uppsättningsmål.

Varm bläster kom till användning i början af 1830-talet, och redan
år 1835 voro 35 svenska masugnar försedda med varmapparater. Dessa
varmapparater voro alla mycket små, af Was-seralfingens system och
med en upphettningsyta af omkr. O’5 kvm. pr kbm. luft, som masugnen
pr minut erfordrade. Endast en temperatur å blästern af 100 ° å
150 ° C. kunde med desamma erhållas. Under 30 år gjordes sedan föga
förändring med dessa apparater, ty vid hyttorna tillverkades nästan
uteslutande tackjärn för härdfärskning, och erfarenheten hade lärt,
att med den sura slagg, som alltid då användes (omkring bisilikat),
järnets kiselhalt blef för hög, om blästertemperaturen höjdes öfver
200°. Men så snart bessemertackjärn började tillverkas, byggdes
också kraftigare varmapparater, dels genom att öka upphettningsytan,
dels genom att utbyta den äldre typen mot varmapparater med stående
rör, enligt Gjers’ system. Vid dessa har man under de senare
decennierna ökat upphettningsytan ända till 4 å 5 kvm. för hvarje
kbm. luft, som masugnen per minut erfordrar, hvarvid de lämna en
blästertemperatur af 450 å 500° C. Endast vid tvenne verk begagnas
regenerativa varmapparater, nämligen vid Björneborg och Domnarfvet,
hvilka apparater äro byggda efter Cowpers system.

Det är nu omkring 17 år sedan dessa apparater uppfördes,
men dock hafva inga andra masugnar sedan dess begagnat sig af
dylika apparater, och orsaken härtill torde vara den, att man med
rörapparater, efter Gjers’ konstruktion, kan erhålla en temperatur
af 450° å 500° på blästern och att man vid träkolsmasugnar genom en
vidare ökning af blästertemperaturen väl kan drifva något fortare
samt härigenom erhålla något ökad produktion, men i kolbesparing
vinner man föga, såvida ej ett extra kiselhaltigt eller manganhaltigt
tackjärn skall tillverkas, hvilket här sällan är fallet.

Torkapparater för träkolen började användas på 1870-talet. Principen
härför är den, att träkol fatas i korgar, som uppställas i ett
särskildt rum, där de få stå några timmar före kolens uppsättning
å masugnen, under det att varm luft medelst fläktar blåses igenom
korgarna och kolen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:39:08 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig01/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free