- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
657

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX.2. Järntillverkningen. Af professor J. G. Wiborgh, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TACKJÄRNSTILLVERKNINGEN.

Produktionen af tackjärn i Sverige, åren 1866198.

H57

Ton.































Ton. 6OOOOO

500000





























n
P
50OOOO




















r-]
-i s
in

n


n
n
Fl


-:








fl
n

n
n
^
n
^
-<


Å
l
\
^
i


1

"J





?/)/9/?/7/>



R
^
Vj
(,
;^



.t,
’.i
1
l
-S




















i
1 ig
S|
S
^




i



’ \
^


,
~















1
^ f
§
;i
f
d
;





j
*
i
?



















|
t’ ~*
’1
K .> .Si

\*i



i
’\
^
i

*i
l


















186
6


70




75




80




85



90




95


9fi


Endast ett mindre antal verk hafva dylika inrättningar för
koltorkning, och äfven vid dessa torkas kolen ej alltid utan
blott i de fall, då kolen äro mycket sura. Vid bessemerhyttor är
i synnerhet träkolens torkning af stort gagn, emedan ett jämnare
tackjärn erhålles. I de små masugnarna, som under det förflutna
seklets första hälft användes, tillverkades ej mer än 20 å 40
ton pr vecka, men i den mån som masugnarna sedan gjordes större,
ökades naturligtvis också deras produktionsförmåga, hvilken
f. n. uppgår till 100 å 200 ton å samma tid, alltefter ugnens
storlek och drifning. Drifningen varierar nämligen från l till
2-5 ugnsfyllnader pr dygn, hufvudsakligen beroende på hur pass
svårreducerad den använda malmen är.

De svenska masugnsslaggerna variera från 1*5 till 2-5 i
silikatgrad (lerjorden räknad såsom bas), endast undantagsvis,
såsom vid tillverkning af spegeljärn, användes mera basisk slagg,
t. ex. singulu-silikat. I allmänhet äro de fattiga på lerjord men
hålla ofta betydligt med magnesia äfvensom mangan-oxidul. Eftersom
brännmaterialet är svafvelfritt, är det mera ekonomiskt att genom
omsorgsfull röstning af malmerna befria tackjärnet från svafvel
än genom basisk slagg, som alltid erfordrar högre temperatur
och mera värme för sin smältning, i all synnerhet som röstningen
medför en annan fördel, nämligen att de täta och svarreducerade
magnetiter, som här i regeln begagnas såsom hufvudmalmer, genom
röstningen blifva mera porösa samt lättreducerade och sedan smälta
med mindre kolåtgång. Slaggerna hafva ungefär lika sammansättning
och silikatgrad som de till pyroxengruppen hörande mineral, hvarför
de också kristallisera i samma former som dessa; ofta förekomma i
bisilikat-slagger väl utbildade augitkristaller.

I slagger med hög magnesiahalt finner man åter olivin- och i dem,
som hålla mycket kalk, wolastonit-kristaller. Slaggerna användas
endast till slaggtegel, som helt enkelt tillverkas genom att slaggen
från masugnen får direkt nedrinna i formar af tackjärn.

Tackjärnet, som tillverkas, är naturligtvis af olika beskaffenhet,
alltefter det ändamål, till hvilket det skall användas, såsom till
härd-färskning, bessemer eller martin. Största delen gjutt ack
järn importeras, såsom redan visats; endast en obetydlig del af
landets behof häraf tillverkas inom landet. I följd af malmernas
fullständiga röstning är det svenska tackjärnet mycket fritt från
svafvel; sällan uppgår dess svafvelhalt till Oos % men ofta håller
det endast spår af svafvel.

* År 1899 uppgick produktionen till 498,000 och år
1900 till omkring 525,000 ton. Sverif/es land och folk.
42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:58:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig01/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free