Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.2. Järntillverkningen. Af professor J. G. Wiborgh, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAB. 103.
VÄLLJÄRNSTILLVERKNING. Stångjärnstillverkningen i Sverige.
661
Medeltal för åren
Antal verk.
Tillverkning.
Ton.
Pr
verk.
Ton.
Medeltal för åren
Antal verk.
Tillverkning. Ton.
Pr
verk. Ton.
1861/65
425
136,828
322
1891/95
130
276,370
2,126
1866/70
392
176,544
450
1871/75 ......
223
178,661
553
ir 1896 ...
119
321,615
2,703
1876/80
296
213,163
720
> 1897
107
309 715
2,895
1881/85 ...
252
262,194
1,040
» 1898
107
306,348
2,863
1886/90 _____
186
260.434
1.400
» 1899 .......
104
335.706
3.228
Angående exporten af stångjärn äro tal för en längre årsserie svåra
att erhålla, till följd af omändringarna i produktionssättet och
däraf föranledda nya klassificeringar i handelsstatistiken. I äldre
tider var stångjärnet en af Sveriges förnämsta exportartiklar,
men dess såväl absoluta som relativa betydelse har i senare tid
mycket aftagit. Då af allt från Sverige utfördt järn och stål
stångjärnet emellertid fortfarande är den viktigaste posten, kan en
föreställning om fluktuationerna i stångjärnsutförseln vinnas af de å
sid. 644 anförda talen för värdet af vår järn- och stålexport i dess
helhet. Ar 1899 exporterades 20,506 ton smältstycken och råstänger,
167,847 ton valsade eller smidda stänger, 6,364 ton stångjärnsafhugg
och 5,765 ton valstråd, med ett upp-gifvet sammanlagdt värde af
31’53 millioner kronor, motsvarande 75 % af Sveriges för året
uppgifna hela utförsel af oarbetadt järn och stål.
Angående tillverkningssättet för stångjärn må här, såsom förut
beträffande tackjärnet, lämnas en historisk öfversikt, och här såsom
där torde såsom förklaring beträffande den jämförelsevis utförliga
behandlingen få gälla den stora betydelse järnhandteringen alltid
haft i den svenska industriens historia.
Härdfärskning. Det äldsta närmare kända sätt att i härd bereda
smidbart järn af tackjärn var det s. k. tysksmidet, som infördes
här i landet i början af 1600-talet.
Detta smide skedde i en öppen, af grofva tackjärnshällar sammansatt
härd, i hvilken det kiselfattiga, med kall bläster blåsta tackjärnet
nedsmältes med träkol, och efter afsvalning med vatten, som östes
in i härden, uppbröts det från härdens botten med grofva järnspett
för att åter nedsmältas, hvilken operation stundom upprepades flera
gånger. Genom dylika oxiderande nedsmält-ningar bortgick tackjärnets
kisel och kol, och man erhöll en smälta af mjukt men slagghaltigt
järn, hvilken upptogs ur härden, sammanslogs under en tung hammare,
som drefs med vatten, samt sönderstyckades i flera delar, hvilka
erhöllo benämningen smältstycken. För att erhålla ett tätare
och mindre slagghaltigt järn upphettades dessa smältstycken ånyo
(välldes), hvilket skedde i samma härd, under det nytt tackjärn
nedsmältes, och utsmiddes sedan under hammare till stänger, som
kallades stångjärn.
För en ton stångjärn åtgick Öfver 200 hl. träkol, och endast 2 å
3 ton kunde pr vecka erhållas i en tyskhärd. Afbränningen var 18 %.
Sveriges land och folk.
42 f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
