Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.2. Järntillverkningen. Af professor J. G. Wiborgh, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖT JÄRNSTILLVERKNING.
671
mare för bessemermetallens utsmidning till axlar m. m., och ännu
i dag står Sandviken i allra främsta ledet bland bessemerverk och
såsom förädlingsverk för nämnda metall. Konsul G. F. Göransson har
sålunda ej blott utarbetat och här i landet infört bessemerprocessen
utan äfven börjat att i storartad skala förädla dess produkter.
Så småningom följde andra järnverk Sandvikens exempel, och såsom för
närvarande landets förnämsta bessemerverk kunna nämnas Sandviken,
Domnarfvet, Hagfors, Iggesund, Björneborg, Västanfors m. fl., hvilka
alla framställa en utmärkt bessemerprodukt samt förädla densamma.
Bessemerprocessen i Sverige för närvarande. Det för bessemer
använda tackjärnet är i regeln ett mycket svafvel- och fosforfritt
träkols-tackjärn, som tages direkt från masugnen i konvertern;
omsmält-ning i kupolugn begagnas ej. Dess halt af kisel varierar
från 0*6 till l % och af mangan från l-5 till 2-5 %\ endast i
enstaka fall användes en högre kisel- eller manganhalt i tackjärnet.
Med en sådan sammansättning af tackjärnet kan man af bry ta
blås-ningen, då den önskade kolhalten på stålet är uppnådd, och
likväl erhålla ett mycket rent och kiselfritt stål utan att först
blåsa ned till mjukt järn och sedermera medelst kol eller tackjärn
återkola produkten, såsom utomlands brukas.
För att erhålla ett sådant tackjärn, med rätt betydlig manganhalt
och jämförelsevis liten kiselhalt, erfordras en tämligen basisk
masugnsslagg, hvars silikat-grad vanligen varierar från 1*5
till nära singulo-silikat, men som en basisk mas-ngnsslagg
är svårsmält, måste temperaturen i masugnen vara högre, än då
t. ex. lancashiretackjärn blåses, hvarför kolåtgången blir högre
och bessemertackjärnet dyrare i tillverkning. Tackjärnet blir
dock härigenom betydligt varmare, och detta öfverskott på värme
kommer sedan väl till pass i bessemerugnen; ty då det i första
rummet är tackjärnets kisel, som vid dess oxidering alstrar det
för processen nödvändiga värmet (visserligen äfven mangan men i
vida mindre grad), så skulle processen med så ringa halt af kisel i
tackjärnet, vanligen under l % knappast kunna utföras utan betydligt
högre temperatur å tackjärnet än smältningstemperaturen. Med en
större kiselhalt å tackjärnet och däraf härrörande hög temperatur
ökas också svårigheten att få en god produkt vid den svenska
bessemerprocessen (där blåsningen afbrytes vid önskad kolhalt),
ty färskningen består i en oxidering af tackjärnets kisel, mangan
och kol medelst syre, men dessa olika ämnens föreningsbegär till
syre förändras med temperaturen, så att vid en temperatur, ungefär
motsvarande tackjärnets smältningstemperatur, dessa ämnen oxideras
i den ordning de ofvan uppräknats; men är temperaturen däremot
ytterligt hög, kan till och med deras oxidering och aflägsnande
ur tackjärnet ske i alldeles motsatt ordning, hvaraf följer, att
det är mycket noga med att processen utföres vid rätt temperatur,
om ej antingen för kall gång skall erhållas, så att järnet redan
vill stelna i konvertern eller skänken, eller också för varm, då
stålet blir försämradt genom en för hög kisel- och manganhalt. Men
ej nog härmed; de blåsor, som metallen efter stelnandet alltid
mer eller mindre innehåller och som förorsakas af gaser, som under
afsval-ningen vilja bortgå, äro äfven till antal och placering inom
götet beroende af temperaturen.
Ingeniör C. A. Caspersson har vid Västanfors bessemerverk gjort
talrika observationer rörande denna sak samt försökt fastslå vissa
temperaturer under blåsningen, som han betecknat med siffrorna O,
l, 2, 3 och 4. Med den lägsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
