Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.2. Järntillverkningen. Af professor J. G. Wiborgh, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
680
IX. BERaSHANDTERINGL
Martinugnen. För att erhålla tillräckligt hög temperatur måste man,
såsom kändt är, vid processen använda regenerativa ugnar.
Vid den sura processen muras härden af kvartstegel, vanligen
dinastegel, på hvilket ytterligare insintras ett lager af
pulveriserad kvarts. Men för den ba-siska består däremot härden
underst, närmast hällen, af vanligt eldfast tegel och därpå ett
lager magnesittegel, på hvilket instampas en varm massa af bränd
do-lomit, blandad med tjära.
Regeneratorerna äro i regeln placerade under ugnen, och från desamma
uppgå gas och luft i skilda kanaler ända tills de inströmma i själfva
ugnen. Ugns-hvalfvet muras alltid af dinastegel, likaså kanalerna
för gas och luft samt inre sidorna af ugnens väggar. Bilden här
nedan visar en svensk martinugn.
;:|itif|l;:if;ri;,:,.
:|ftf|i;jli:i:||.|i
»:Mtl l SMrfcM.MM***!
. In
3föw£iww0M.
Sur martin. Vid de olika martinverken varierar beskickningens
sammansättning högst betydligt alltefter tillgången på olika
råmaterial samt det ändamål, för hvilket järnet är afsedt. Här finnas
t. ex. martinverk, som använda 73 % tackjärn och 7 % smidesjärnskrot
samt 20 % järnmalm, samt åter andra, hvilka begagna 74 % skrot och
26 % tackjärn utan malmtillsats.
Först inlägges tackjärnet, eller tackjärnet tillsammans med en
mindre del skrot, och sedan detta är smält, inlägges skrot i mindre
poster, allteftersom färskningen fortgår, samt slutligen malm för
att påskynda färskningen.
Tackjärnet insattes alltid kallt, ty vid nedsmältningen oxideras
kisel och största delen mangan, men sedan järnet blifvit smält,
går däremot, vid sur martin, kiselns oxidering mycket långsamt,
hvarför det alls icke blir någon tidsvinst att tappa tackjärnet
i flytande form in i ugnen, snarare tvärtom, men vid den basiska
processen är, såsom ofvan nämnts, förhållandet omvändt, och där kan
vinnas både tid och bränsle genom att insätta tackjärnet i smält
form. En liten kiselhalt i järnet efter nedsmältningen är dock
såtillvida fördelaktig, som koket (koloxidens bortgång) ej blir så
våldsamt. Genom den järnrika slaggens kontakt med den smälta metallen
oxideras järnets kol och bortgår såsom koloxid under bubbling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
