Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.2. Järntillverkningen. Af professor J. G. Wiborgh, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖT JÄRNSTILL VERKNING.
681
Men slaggens oxiderande förmåga beror på dess sammansättning och
temperatur, nämligen så, att slaggen för att verka oxiderande
måste hafva en större järnhalt vid lägre temperatur, än hvad som
erfordras vid en högre. Då nu slaggens järnhalt sjunker, i den mån
den verkar oxiderande på kolet, följer, att antingen skall nytt
oxideradt järn ständigt tillföras slaggen eller också temperaturen
vara i stigande, om ej färskningen (kolets oxidering) skall helt och
hållet af-stanna. Ett sådant fall behof v er inan dock ej befara,
ty efter järnets nedsmält-ning stiger alltid temperaturen i ugnen
så småningom, och oxideradt järn tillföres slaggen dels därigenom,
att vid den bubbling, som koloxidens bortgående förorsakar, uppkastas
små järndroppar, som af lågan strax förbrännes till oxid, hvilken
upptages af slaggen, dels genom en särskild tillsats af järnmalm,
då färskningen går för långsamt eller vill afstanna.
Med stigande temperatur sjunker i regeln slaggens järnhalt och blir
i följd häraf mera sur och segfluten.
Detta förhållande gör, att man redan på utseendet af de bubblor,
som bildas, då koloxiden lämnar slaggen, kan till viss grad bedöma
järnets kolhalt, ty i början, då kolhalten är hög, är slaggen
järnrik och kvickfluten, och bubblorna synas höga och spetsiga,
men i den mån som kolhalten sjunker och temperaturen stiger, blir
slaggen seg och bubblorna till formen runda och låga.
Sedan den först inlagda delen af chargen smält, göras vidare
insättningar af smidesskrot med 1/2 till l timmes mellantid,
beroende på hur koket förhåller sig. Detta skrot innehåller vanligen
något oxideradt järn i form af rost eller glödspån, som påskyndar
färskningen, men allteftersom kolhalten minskas, försvåras kolets
oxidering, hvarför kraftigare oxidationsmedel användas, såsom rik
järnmalm, hvilken efter hand insattes, under det att prof å järnet
ta-ges mellan hvarje malmtillsats, ända tills kolhalten sjunkit
till önskad grad.
Då kolhalten är låg och temperaturen hög, får järnet benägenhet att
ur slaggen upptaga järnoxidul, hvilken förorsakar rödskörhet, som
måste borttagas genom tillsats af manganjärn eller kiselmanganjärn.
Ofta användes manganjärn för järn med kolhalt under 0*4o % och
kiselmanganjärn för stål.
Denna tillsats göres vanligen i ugnen strax före järnets tappning,
men i följd af den sura slaggen oxideras en stor del af manganen
och ingår i slaggen. Sker i stället tillsättningen i skänken,
behöfs mindre manganjärn, men blandningen blir ofta ofullständigare.
Då martinmetallen skall användas till gjutgods, tillsättes alltid
kiselmanganjärn för att få en tät och biåsfri produkt.
Ugnens utslagsöppning är under gången igensatt med en eldfast sten,
på ömse sidor omgifven af kvartsmassa, och da järnet skall tappas,
instötes stenen i ugnen, hvarigenom en så rymlig öppning uppstår,
att järnet mycket hastigt utrinner i den under utslagsöppningen
placerade skänken, hvilken därför måste vara så stor, att den rymmer
hela chargen. Från denna skänk tappas sedan järnet i kokillen på
vanligt sätt.
För specialstål användes tillsats af krom eller nickel, af denna
senare metall från 0*5 till 3 % alltefter det ändamål, till hvilket
stålet skall användas.
Efter tappningen rengöres härden väl från smält järn, och skärningar
i härdbottnen lagas och utjämnas genom att fylla desamma med
kvartsmassa (en blandning af mjölfin kvarts och kvarts i mindre
bitar). Allteftersom ugnen är mer eller mindre urbränd, kan för en
dylik lagning åtgå från l ända till 6 hl. massa.
Så snart massan är inlagd, upphettas ugnen till så hög temperatur,
att kvartsen börjar sintra, och sedan är ugnen färdig för insättning
af ny charge. Tack vare dessa ständiga smärre reparationer, som
endast erfordra en tid af 1/2 till 3/4 timme, kan samma ugnsbotten
begagnas lång tid, ett hälft år och där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
