Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Tillverkningsindustri. Af byråingeniören i Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå fil. dr Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
För de allmänna omständigheter, som inverkat befrämjande eller
hindrande på utvecklingen af Sveriges tillverkningsindustri, är
redo-gjordt uti den inledande öfversikten af våra näringsgrenar i
det föregående. Innan vi öfvergå till en skildring af den svenska
industriens nuvarande tillstånd, må lämnas några kortfattade notiser
om dess historiska utveckling.
Under medeltiden och långt fram i den nyare voro handtverk och
hemslöjd vårt lands främsta industri, och den redogörelse, som i det
följande ägnas handt-verkets historia, gifver därför på samma gång en
föreställning om de allmänna grundsatserna inom Sveriges industriella
lif under århundraden. Först under femtonhundratalet spåras i vårt
land ansatser till en storindustri i mera modern mening, och de
ledande personligheterna å detta som å nästan alla andra områden
voro de båda konungarne Gustaf Vasa och Karl IX. Gustaf Vasa är den
store nyskaparen, i främsta rummet genom återställandet af vårt
lands oberoende och tryggandet af ett lagbundet samhällsskick,
men han var äfven själf sitt lands störste näringsidkare, både
såsom jordbrukare, fabrikant och affärsman. Redan vid denna tid
nådde Sverige inom skeppsbyggen och vapentillverkning en ganska
aktningsvärd ståndpunkt, och bergsbruket var redan för landets
ekonomi af stor betydelse. Karl IX:s förtjänster om industrien voro
utomordentliga, i synnerhet beträffande Värmlands bergsbruk. Inom
hans furstendöme anlades både vapen- och klädesfabriker m. m., och
där bedrefs bland annat en mycket betydande tillverkning af tjära -
vid denna tid och långt senare en af Sveriges hufvud-exportartiklar.
Sextonhundratalets industriella historia är äfvenledes knuten främst
till de stora statsmännen, de båda konungarne Gustaf Adolf och
Karl XI samt rikskans-leren Oxenstierna. Här möter dock för första
gången också en enskild persons namn: Louis De Geer. Gustaf Adolfs
och Axel Oxenstiernas förtjänster om Sveriges näringslif äro kanske
störst å handelns och sjöfartens område, men äfven för industriens
utveckling gjordes stora ansträngningar. Det mesta måste här skapas
till nyes. Yrkesskickliga arbetare inkallades för att upplära den
svenske arbetaren - som sedan dess ej har glömt hvad han lärt -,
och för att afhjälpa bristen på kapital sökte man på allt sätt
förmå dugliga och förmögna främmande affärsmän att nedlägga sina
tillgångar på företag i Sverige. Störst af dessa våra främmande
läromästare var holländaren Louis De Geer (1587/1652), som efter
att tidigt hafva inlåtit sig i stora affärer på Sverige år 1627
hit inflyttade. Han blef nu naturaliserad svensk medborgare och en
hängifven tjänare åt sitt nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
