Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Tillverkningsindustri. Af byråingeniören i Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå fil. dr Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING. 699
idkaren A. N. Edelcrantz (1754/1821). År 1804 reste denne till
England och hemförde därifrån fyra ångmaskiner af bästa konstruktion
efter Watts system. För uppsättande af dessa inkallade han den
engelske ingeniören Samuel Owen (1774/1854), en man som på skilda
områden gjort sig förtjänt af Sveriges tacksamhet. Den af honom
år 1809 å Kungsholmen i Stockholm upprättade mekaniska verkstaden
utgör den moderna svenska maskinindustriens begynnelse. Men härjämte
spelade Owen en betydande roll inom nykterhetsrörelsens och den
religiösa väckelsens historia i vårt land. Han är den siste i raden
af de stora främlingar, som sedan Louis De Geers dagar inkallats
såsom föregångsmän inom vår industri. Hans är ock förtjänsten,
att Sverige näst England är det land, som tidigast tillägnade sig
ångkraftens användning för sjöfarten.
Efter denna tid specialiserar sig vår industris historia och beröres
i sina viktigaste moment under de särskilda afdelningarna i det
följande. Näringsfrihetens genomförande åren 1846 och 1864, den
franska handelstraktaten af år 1865, hvarigenom frihandelssystemet
infördes, samt återvändandet ånyo åren 1888 och 1892 till ett moderat
tullskyddssystem äro under nittonde århundradet märkesstenarna inom
den industriella lagstiftningen; från den speciella industriens
historia är i främsta rummet att lägga märke till uppkomsten af den
moderna sågverksrörelsen. I ekonomiskt hänseende lider den svenska
industrien fortfarande af de svårigheter med hänsyn till bristen
på fossilt bränsle samt ogynnsamma afsätt-ningsförhållanden, som
flerstädes varit tillfälle att beröra i detta arbete.
Ar 1870 beräknades den af industri af alla slag äfvensom handtverk
lefvande befolkningen till 613,000 personer, eller 14*7 % af vårt
lands folkmängd; år 1899 hade motsvarande tal stigit till 1,361,000
personer, eller 26’7 % af totalfolkmängden. Jordbruket däremot,
som förstnämnda år gaf uppehälle åt 71*9 % af befolkningen, hade
år 1899 sjunkit till 55*s %
Utvecklingen af Sveriges industri under de senaste årtiondena kan i
viss mån ådagaläggas äfven genom direkta sifferuppgifter, ehuruväl
för äldre tider de statistiska data äro mycket ofullkomliga. Af
fullt nöjaktig beskaffenhet äro de till och med först från år
1896. Inskränker man sig till de branscher, för hvilka redovisas
äfven i äldre tider, blifver utvecklingens gång för åren 1861/97
sådan, som framgår af efterföljande tabell:
Årligen. Fabriker. Arbetare.
Tillverkningsvärde.
1861/65 ........................ 2,465 30,016
71,693,000 kronor.
1866/70........................ 2,235 31,601
82,966,000
1871/75........................ 2,516 52,207
143,912,000
1876/80........................ 2,827 57.423
154,587,000
1881/85............_______ 2,916 68,627
185,643,000
1886/90 ....................... 3,174 84,482
219,960,000
1891/95..................____ 4,165 117,207
316,100,000
År 1897........................ 5,297 161,453
466,800,000
Äfven om tillväxten i någon mån är beroende å en småningom ökad
fullständighet uti de inkomna data, vittna dock ofvanstående
tal otvif-velaktigt om en vacker utveckling under denna
tidrymd. Synnerligen starkt utprägladt har framåtskridandet varit
från och med år 1889.
Ett intyg om industriens förkofran lämnas ock af de siffror, som
utvisa förbrukningen af stenkol och koks och hvilka för ungefär
samma tidrymd som här ofvan äro följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
