Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.a. Sveriges vattenfall, af major P. Laurell, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNEN.
709
Såsom i tab. 69 och 70 (sid. 482) visas, har införseln af
mjöl under senare tider minskats. Under 1880-talet importerades
sålunda årligen 505,000 deciton råg- och hvetemjöl men under senare
hälften af 1890-talet blott 149,000 deciton. Då införseln af omalen
spannmål icke minskats och den inhemska skörden Ökats, är tydligt,
att kvarnrörelsens omfattning stigit ganska betydligt, och då,
såsom nämndt, de stora, fabriksmässigt drifna kvarnarna alltmera
undantränga de gamla småkvarnarna, måste produktionen vid dessa
förstnämnda hafva än ytterligare Ökats. Sifferuppgifter i detta
afseende föreligga dock icke, enär kvarnrörelsen först från och
med 1896 är redovisad i vår fabriksstatistik.
Stärkelsefabriker.
Tillverkningen af potatismjöl torde vara nästan lika gammal som
kännedomen om potatisen och bedrefs fordom på de flesta gårdar
såsom hemslöjd. Efter brännvinsbränningens inskränkning har en,
ehuru, som det vill synas, tämligen ringa del (omkring 2 procent)
af landets potatisskörd kommit till användning i särskildt
anlagda stärkelsefabriker. Det största antalet sådana förekommer i
Kronobergs, Blekinge och Kristianstads län. Vid de flesta är potatis
råmaterialet, och kampanjens längd är där beroende på potatisskördens
storlek samt omfattar i allmänhet månaderna oktober-februari.
Potatisstärkelsen sorteras i tre olika kvaliteter: prima n:r l,
prima n:r 2, och gråmjöl. Prima n:r l utgör omkring 90 procent
af hela utbytet. Potatisstärkelsen användes till inblandning
i pressjäst (f. n. omkring l million kg.), till framställning
af dextrin, stärkelsesirap och stärkelsesocker, till beredning
af sagogryn, såsom styfningsmedel i bomullsväfverier samt kanske
mest till matlagning i hushållen. De sämre sorterna användas såsom
fyllnadsmedel i såpa samt på vissa trakter såsom tillmäskning vid
brännvinsbränning. - Vid några fabriker användes ris som råmaterial,
och risstärkelsen användes dels som sådan till tvätt, dels i förädlad
form såsom sagogryn, dextrin och stärkelsesirap. Risstärkelsefabriker
förekomma förnämligast i Stockholm och Göteborg.
De svenska stärkelsefabrikerna, som år 1898 voro till antalet 79,
med 399 arbetare och en tillverkning af 43,988 deciton, kunna numera
fylla landets behof af både stärkelse och förädlade produkter
däraf. Under år med normal potatisskörd torde till potatismjöl
m. m. användas 200- å 300,000 deciton potatis. Affallet från
tillverkningen användes som kreatursfoder.
Stärkelsesirap (glykos) beredes af stärkelse genom dennas upphettning
med utspädd svafvelsyra. Stärkelsesirap användes i stor skala till
marmelad, emedan den bibehåller sig simmig och okristallinisk. Med
sago menas egentligen stärkelse ur stammen af sagopalmen och därmed
besläktade palmarter äfvensom af arrowrot, men den eftergöres numera
i stor skala af stärkelse.
Makaroner beredas af glutenrikt hvetemjöl genom utröring med en
ringa mängd varmt vatten och den så erhållna halfstyfva massans
pressning i formar eller genom öppningar af passande form; sålunda
får man ihåliga rör, band, ärter, vermiceller m. m.
Stärkelse, stärkelsesirap, sagogryn och dextrin tillverkas i de
flesta fall vid samma fabrik, makaroner däremot vid särskilda
fabriker.
Margarinfabriker.
Råvaran för margarin var ursprungligen endast talg, hvilken för
ändamålet vid låg temperatur skiras till s. k. »premier jus». Denna
bringas sedan att delvis stelna, då en flytande del, oleomargarin,
afpressad och blandad med mjölk
Sveriges land och folk.
45 f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
