- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
725

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.c. Textil- och beklädnadsindustrien, af professor G. Sellergren, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRIEN.
725

Utförseln af textilvaror går egentligen till Norge. Efter
mellan-rikslagens upphäfvande har den ganska ansenligt förminskats
- om än icke i den proportion, som tab. 113 angifver. Såsom flera
gånger här blifver tillfälle att erinra, äro nämligen de svenska
uppgifterna om exporten till Norge mycket ofullständiga, i synnerhet
efter 1897.

Vårt folk har sedan urminnes tider hyst stor håg och naturlig
fallenhet för den textila konsten. Men om också vår inhemska
textilkonst går tillbaka ända till forntiden och vår textila
fabriksindustri till Gustaf II Adolfs dagar, så har dock alltjämt
denna tillverkning i första hand afsett fyllandet af landets eget
behof. Däraf följer också, att de inom denna näringsgren framställda
fabrikaten i allmänhet äro af enklare, för den stora allmänheten
användbara slag. Den inhemska marknaden har ej det omfång, att den
kan ersätta de med tillverkningen af nya eller speciella alster
förenade kostnaderna. Och skall den inhemske fabrikanten med hopp
om framgång kunna tafla med den massproducerande utlänningen på vår
egen marknad, så får han ej inlåta sig på alltför vanskliga områden
utan hålla sig till de enklare, billigare, af hans kundkrets förut
kända varorna.

För befrämjande af den textila yrkesskickligheten finnas
tvenne på initiativ af enskilda personer inrättade y af skolor,
nämligen John Lennings väfskola i Norrköping samt Borås tekniska
väfskola. Den förra grundades 1879 genom en donation å 300,000 kr. af
fabriksidkaren John Lenning. Skolan har en större kurs för utbildande
af fabrikanter, verkmästare, mönsterritare m. fl., och en mindre
(med hufvudsakligen aftonlektioner) för arbetare och lärlingar
i facket. Väfskolan i Borås var ursprungligen en enskild anstalt,
anordnad af väfläraren S. F. Krebs, men öfvergick 1866, på initiativ
af styrelsen för Borås tekniska elementarskola, till en offentlig
anstalt samt åtnjuter för närvarande understöd af statsmedel med
4,800 kr. och af Älfsborgs läns landsting med 2,900 kr. årligen. -
Dessutom finnes ett stort antal öfver hela landet spridda väfskolor
för befrämjande af hemslöjden, bland hvilka särskildt må nämnas
»Handarbetets vänners» väfskola i Stockholm, Tullgarns väfskola,
upprättad och underhållen af H. K. H. Kronprinsessan, Fröken
N. v. Engeströms skola i Örebro, Johanna Brunssons praktiska
konstväfskola i Stockholm, Thora Kulles i Lund m. fl.

Ylleindustrien.

Den egentliga förädlingen af Sveriges inhemska fårras inträdde först
efter 1715, då Jonas Alströmer, med rätta benämnd >:den svenska
industriens fader», började sina försök med naturaliserandet af
finulliga, utländska fårraser, särskildt spanska merinosfår.

Dessa försök syntes i början utfalla gynnsamt, så att 1764 inom
landet funnos ej mindre än 89,000 får af oblandad och 23,000
af blandad merinosras. De största ansträngningar gjordes från
regeringens sida att öka den finulliga fårstocken. Ullpremier
utdelades, schäferier inrättades, den s. k. ulldiskonten infördes
för utlämnandet af lån åt obemedlade köpmän vid inköp af inhemsk
ull, hvarjämte ullupplag och ullmarknader skulle underlätta
afyttringen. Allt detta oaktadt har denna fårras alltmera minskats
och uppgår för närvarande knappast till ett tusental. Flera
omständigheter hafva bidragit till detta resultat, särskildt
svårigheten att afyttra den inhemska merinosullen till fabrikanterna,
som före-drogo den utländska under framhållande, att den förra
var af mycket ojämn godhet. De vid olika tillfällen importerade
rasdjuren lära ej heller alltid varit af bästa slag. Försök att
här naturalisera finulliga angoragetter utföllo ännu sämre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig01/0741.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free