Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.c. Textil- och beklädnadsindustrien, af professor G. Sellergren, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRIEN.
727
Under hela denna tid - det alströmerska tidehvarfvet - hade man
uteslutande riktat sin uppmärksamhet på producerandet inom landet
af fin ull eller merinosull. Då man dock efter uära ett århundrades
oupphörliga sträfvanden ej lyckats i någon högre grad främja den
inhemska ullens användning inom våra fabriker, så började man inse,
att äfven den gröfre ullen kunde vara förtjänt af uppmärksamhet.
Nästa skede inom vår ullproduktions historia, börjande med 19:e
århundradet, gaf sålunda ett nytt uppslag inom denna industri. I
stället för att man förut fäst afseende hufvudsakligen vid ullens
finhet eller kvalitet, lade man nu an på förökning i mängd i fråga
om grofva ullsorter. Och dessa försök hafva i allmänhet, trots
flera ogynnsamma förhållanden, utfallit fördelaktigt. Förutom
vårt inhemska, oförädlade landtfår (s. k. bondras), hvars ull är
ojämn och tämligen grof, lämplig hufvudsakligen för gröfre väfnader
(vadmal eller groft kläde), finnas nu följande, mest från England
införda raser: southdown, shropshiredown och oxfordshiredown
(särskildt i Södermanland, Skåne och Halland), vidare leicester,
dishley och cheviot, de sistnämnda särskildt på Gottland och
i Norrbotten, samt slutligen merinosstammar (Östergötland och
Södermanland). Enligt senare iakttagelser vill det synas, som om
cheviotrasen skulle få allt större utbredning på Gottland, hvarest
den under för öfrigt gynnsamma förhållanden haft ett stöd i det gamla
stamschäferiet Roma kungsgård, äfvensom att de långhåriga raserna
(oxfordshiredown m. fl.) sprida sig alltmera och undantränga de
hvithufvade (leicester, cotsewold m. fl.). Bland inhemska raser har
»gottlandsfåret» på Fårön börjat tillvinna sig uppmärksamhet såsom
en i flera hänseenden för vårt land lämplig ras. En omständighet,
som talar för den inhemska rasens förädling med engelska och ej med
merinosfar, är den, att de senare ej äro köttfår, d. v. s. att de
äro mindre lämpliga till slakt än de förra.
Den inhemska fårstocken har dock alltmera minskats. Under det att
den 1870 uppgick till 1,600,000, finnas numera blott 1,300,000,
af hvilka öfver 110,000 i Jönköpings län. Anledningen till detta
nedgående torde vara att söka dels däruti, att den inhemska ullen,
såsom varande ojämn och svår att erhålla i större partier, ej
gärna köpes af fabrikerna och att ullmarknaden öfversvämmas af
utländsk ull och konstull (shoddy, mungo, extrakt m. m.), och
dels däruti, att landt-mannen i sin hushållning inrymt större
plats åt mejerihandteringen, hvarjämte en i vissa delar af riket
ofta- uppkommande foderbrist i första hand medför nedslakt-ning af
får. För befrämjande af den inhemska fårafveln har af regeringen
på senare tider förordnats en fackman såsom undervisare i ullkultur
och schäferi-skötsel.
Den importerade ullen, som är tullfri, hämtas till största delen
öfver England och Tyskland men äfven öfver Danmark och Belgien. De
bättre kardullsorterna leda sitt ursprung från Kap, Buenos Ayres,
Australien och Schlesien.
TAB. 114. In- och utförseln of ull och yllevaror. I deciton.
Medeltal för åren
Ull.
Ullgarn, ofär-gadt.
Ullgarn, fär-gadt.
Ylleväfnader.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
1861/65
12,877 13,753 17,524 13,731 18,429 21,790 24,001 41.214
110 202 318 146
271 286 252 904
693 626 1,427 1,525 3,910 8,950 14,263 22.885
3 4
2 3 45 53
77
1,118 1,322 3,420 4,072 5,435 5,752 4,528 4.736
2 1 6 7 27 460 777 1.184
4,935 5,213 16,000 16,842
22,442 23,062 25,776 20.837
36 246 460 894 1,023 1,586 2,603 792
1866/70 ..........
1871/75
1876/80 ..........
1881/85
1886/90
1891/95 .......
År 1899 ..........
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
