Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.c. Textil- och beklädnadsindustrien, af professor G. Sellergren, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
736 TAB. 117.
X. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
In- och utförseln af lin och hampa samt manufakturvaror däraf. I
deciton.
Medeltal för åren
Lin.
Hampa.
Garn och tråd af lin och hampa.
Väfnader af lin och hampa.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
1861/65
2,304 3,544 4,391) 5,470 5,140 5,845 7,256 7.813
34 576
485 147
27 4
17,112 16,644 19,445 16,023 15,992 16,797 18,631 22,0:>3
27 17 38 61 208 139 130
194 432 1,159 1,209 1,596 1,489 1,660 3.563
1
5 6 3
27 1 1
1,366 2,433 5,395 3,295 3,548 2,984 3,933 6.812
94 339 587 504 463 358 211 71
1866/70
1871/75 ..........
1876/80 ....... ...
1881/85
1886/90
1891/95
År 1899 ..........
Tillverkningen vid våra linne- och hampspinnerier uppgafs år 1898
till 1*53 millioner kronor och vid väfverierna till 1*87 mill.;
jutespinnerierna nådde till 2*48 mill. kr. och väfverierna till
2*70 mill. (observera dubbelräkningen, jfr sid. 700). Införseln
af linne- och hampvaror framgår för kvantiteternas vidkommande
af tab. 117. Efter värde räknadt infördes ’år 1899 för O’s:
mill. kr. lin, ris mill. hampa, 0’27 mill. blår, O-QO mill. jute,
0*94 mill. garn och tråd samt 2*61 mill. väfnader af lin, hampa och
jute; summa 6*44 millioner kronor. Införseln af lin Ökas stadigt
men icke tillräckligt att ersätta den förut påvisade nedgången i
den inhemska produktionen.
Åtskilliga andra flbrösa material hafva bearbetats till väfnader,
dock mera såsom försök. Särskildt må anföras de af professor
II. v. Post på 1860-talet gjorda försöken att framställa garn
och väfnader af väætdnn, d. v. s. fröhängen af pil- och videarter
(Salix) äfvensom af ask och poppel (Populus), i synnerhet dunet
af Salix pentandra. Äfven andra växtdunarter, såsom af Eriophorum,
Son-chus, Typha m. fl., hafva här blifvit bearbetade men alla utan*
praktiskt resultat.
Ett annat råmaterial, som på åtskilliga ställen bearbetas till
väfnader af allmogen såsom hemslöjd, är nässlan (Urtica dioica),
hvilken behandlas såsom linet samt lämnar en särdeles god, stark
och lång fiber. De sålunda framställda väf-naderna tafla i godhet
med linnelär f terna.
På senare tider har man äfven hos oss försökt att använda
torffiber till väfnader (d. v. s. stjälk och rotfiber från
vissa Eriophorum-arter), antingen enbart eller sammanspunnen
med ull. Fibern erhålles i allmänhet såsom en biprodukt vid
framställning af torfkol. Sådana väfnader hafva blifvit tillverkade
vid Sahlstrõmska fabriken i Jönköping, och garnet spunnet af vid
pass 40 % fiber och 60 % fårull. Väfnaderna, som hafva bomull i
varp och fibergarn i inslag, äro valkade. Denna tillverkning har
dock ej ledt till praktiskt resultat, antagligen af brist på fullt
lämpligt fibermaterial och erforderliga specialmaskiner för rensning
och spinning.
Sidenindustrien.
Den svenska sidenindustrien, för närvarande af högst obetydligt
omfång, torde kunna anses såsom en kvarlefva från den tid, då
folk och furstar ansågo det alltid förenadt med ett lands fördel
att införa och uppmuntra hvarje industri till hvad pris som helst,
vare sig den hade naturliga förutsättningar att trifvas och blomstra
i landet eller icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
