Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.c. Textil- och beklädnadsindustrien, af professor G. Sellergren, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUDAR, SKINN OCH HÅR.
741
genom att i stället för bark använda garfsyrerika extrcikter,
hvilka med vatten gifva en vida verksammare lösning. Vidare har
man också försökt att underlätta garfämnets upptagande genom den
elektriska strömmens inverkan på huden och garfsyrelösningen.
Utom logarfning förekommer också s. k. hvitgarfning, hvarvid man
begagnar sig af alunsalters förmåga att på samma sätt som garfsyra
ingå en skyddande förening med hudens limämne. Hvitgarfning
användes i synnerhet till finare handskskinn. Ännu ett sätt för
hudens beredning är sämsk- eller oljegarfning. Grarfmedlet är här
fett eller trän, och det erhållna sämskskinnet är för sin mjuka
och ulliknande beskaffenhet omtyckt till handskar, ridbyxor, tröjor
m. m. - Grarfning bedrifves på många ställen såsom handtverk, hvadan
hela antalet garfverier är vida större än det här ofvan uppgifna.
Garfverierna tillhöra de industrier, som under nyare tiders
ekonomiska förhållanden haft svart att bestå i konkurrensen. Nyare
metoder och maskiner synas ej heller i någon större grad hafva kommit
till användning. Under förra hälften af 1870-talet värderades årliga
tillverkningen af sulläder och bindsulläder till nära 5 millioner
kr.; under senare hälften af 1880-talet hade siffran nedgått till
föga mer än 11/2 mill. kr. Sedan dess har åter en höjning ägt rum
(kanske delvis på grund af fullständigare uppgifter), och 1898
års tillverkning är upp-gifven till fulla 5 mill. kr. Af andra
sorters läder och skinn har tillverkningsbeloppet hållit sig
bättre uppe och under de senaste trettio åren stigit tämligen
jämnt från 2 mill. kr. till 33/4 mill. Kvantitativt räknadt,
uppgick tillverkningen år 1898 till 23,097 dt. sulläder och
bindsulläder samt 17,019 dt. andra slag. Det största garfveriet
är Lundins i Stockholm; eljest synas Sölvesborg, Landskrona
och Gäfle vara hufvudsätena för lädertillverkningen. - In- och
utförsel redovisas, hvad kvantiteterna angår, i tab. 118. Oberedda
hudar tagas mest från Tyskland och Danmark, beredda från Norge,
Tyskland och England. Värdet af införseln uppgafs för 1899 till 6’04
mill. kr. för oberedda hudar och skinn, 4’3 3 mill. kr. för sulläder
och bindsulläder samt 4*93 mill. kr. för andra slag. Utförseln, som
hufvudsakligen går till Danmark, England och Tyskland, värderades
samma år till 3*26 mill. kr. af oberedda hudar; beträffande läder
var beloppet ej nämnvärdt.
TAB. 118.
In- och utförsel af hudar och skinn.
Medeltal för åren
Läder.
Deciton.
Andra beredda hudar och skinn.* Deciton.
Oberedda hudar. Deciton.
Pälsverk.
Värde i tusental kr.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel. | Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
1861/65 ...........
1,386 1,879 6,426 15,007 20,256 20,178 24,613 24.068
11
202 295 938 818 355 1,047 32
315 357 1,044 1,472 2,044 2,678 4,427 8,223
29 9 18 70 40 48 105 117
25,342 23,229 36,595
20,227 24,648 28,848 30,756
54,887
2,540 6,119
6,737 8,860 13,779 17,982 20,171 36,205
669 504 700 1,159 1,652 2,606
141 119 82 128 534 309
1866/70 .
1871/75 .......
1876/80 ........
1881/85 ...........
1886/90 ...........
1891/95
År 1899 ..........
* Ej hänförliga till pälsverk. Sveriges land och folk.
47’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
