- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
745

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.c. Textil- och beklädnadsindustrien, af professor G. Sellergren, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OLJOR, TJÄRA, GUMMI OCH LIKARTADE ÄMNEN.

740

Karbolsyra, kreosot m. m.

Genom destillation af stenkolstjära erhålles en mängd olika
produkter, bland andra alla de ämnen, som ligga till grund för
de bekanta tjärfärg-ernas tillverkning, nämligen benzol med
dess homologer, anilin, fenol (karbolsyra), naftalin, antracen,
kinolin m. fl. Dessa ämnens bearbetning till färger, artificiella
läkemedel m. m. betingar i åtskilliga länder en storartad och
lönande industri. Hos oss afser stenkolstjärans destillation
endast framställningen af några få produkter, såsom karbolsyra och
träkonserveringsoljor (s. k. karbolineum), naftalin, asfaltfernissa
och asfalttjära. Att denna industri ej kommit sig mera före hos
oss, torde kanske sammanhänga med det öfvervägande intresse, som
i allmänhet i vårt land ägnats den oorganiska kemien på bekostnad
af den organiska.

Gummi och kautschuk

förarbetas hufvudsakligen i tre olika former, nämligen i rent och
vulkani-seradt tillstånd samt såsom ebonit. Den rena kautschuken
är mjuk och elastisk och användes till skifvor, slangar, handskar
och en mängd föremål särskildt inom kirurgien. Yul-kaniserad
kautschuk användes, dels enbart, dels med mellanlägg af stark väf,
till slangar, hjulringar, remmar. Ebonit är en på särskildt sätt
vulkaniserad kautschuk och har mångsidig användning på grund af
sin stora elektriska isoleringsförmåga och sin egenskap att motstå
inverkan af

Gummifabriken i Helsingborg.

syror. Galoscher bestå hufvudsakligen af väf, öfverdragen
med ett tunt lager af svagt vulkaniserad guttaperka eller
kautschuk. Förbrukningen af gummivaror tilltager år från år;
gummigaloscher ha blifvit ett nästan oumbärligt plagg för en stor
del af nationen, äfven de mindre bemedlade. Med velocipedridtens
utbredning har förbrukningen af gummiringar antagit högst betydande
dimensioner.

Galoscher tillverkas numera vid flera efter 1890 anlagda fabriker,
hvilka framgångsrikt upptagit täflan med utländska fabrikat. Af
de nio gummifabriker, som Sverige äger, äro Helsingborgs och
Svaneholms (nära Borås) de största och sysselsätta sig med
galoschtillverkning. Af hela tillverkningsvärdet inom denna
industri år 1898, eller 4,173,000 kronor, föllo ej mindre än 83
% på dessa båda fabriker. I början af 1870-talet uppgick vårt
lands hela tillverkning inom gummibranschen blott till några få
tusental kronor. Införseln af såväl råvaran som fabrikat har äfven
vuxit betydligt och värderades år 1899 till 5,192,000 kronor,
hvaraf 1,804,000 kr. oarbetad kautschuk eller guttaperka, 716,000
kr. rör, slangar, remmar m. m. samt 2,087,000 kr. andra fabrikat
inom gummiindustrien, väl mestadels galoscher. Under senare år
har äfven en icke alldeles obetydlig utförsel uppstått, hvilken år
1899 värderades till 484,000 kronor; största delen går till Norge
och Danmark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:28:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig01/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free