Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.c. Textil- och beklädnadsindustrien, af professor G. Sellergren, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
784 X.
TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Klorat.
Klorat är en för tändstickor och fyrverkeripjäser äfvensom för
vissa krutsorter nödvändig beståndsdel, som nu, sedan man lärt
framställa det på elektrolytisk väg, blifvit föremål för inhemsk
tillverkning, i det att vattenkraft användes till alstring af
den behöfliga elektriska strömmen. Den första kloratfabriken och
sannolikt den första elektrokemiska fabriken i Sverige anlades,
på initiativ af direktör O. Carlson, år 1893 af Stockholms
superfosfatfabriks aktiebolag vid Mänsbo i Avesta, vid ett af
Dalälfvens vattenfall. Genom den elektriska strömmen frigöres klorgas
ur ett kloralkali och inverkar jpå alkalihydrat till bildning af
klorsyradt alkali eller alkaliklorid. Ar 1898 sysselsatte denna
fabrik 123 arbetare och producerade för 688,000 kronor.
Sedan 1895 finnes vid Bengtsfors en fabrik för elektrokemisk
tillverkning af natron och klorkalk.
Införseln af kali- och natronklorat uppgick år 1899 till 2,280
deciton, till värde af 137,000 kr., medan utförseln värderades till
265,000 kr.
Konstgjorda gödningsämnen.
Omkring år 1871 började tillverkningen af fosforsyrehaltiga
gödningsämnen i den form, som kallas superfosfat, och denna industri
har sedan betydligt utvecklat sig. Ehuru i Sverige förekomma både
fös-forithaltiga konglomerat och apatit, hvilka vid tillräcklig
renhet erbjuda ett passande råmaterial för superfosfatberedningen,
så har det dock visat sig, att fabrikernas behof af råfosfat till
större delen måste täckas genom införsel, företrädesvis från
Amerika. Fosforiterna från Florida, Carolina och andra nyfunna
lagerbäddar fås nämligen till pris, som göra all konkurrens
omöjlig. Däremot äger Sverige de yppersta förutsättningar för
en mycket vidsträckt tillverkning af tomasfosfat i de på flera
ställen, särskildt i Grängesberg och Grellivare, förekommande
apatitförande järnmalmerna, hvarvid fosfatet vinnes såsom
biprodukt i och med slaggen vid malmens förarbetning enligt den
ba-siska bessemermetoden. Dock upptogs först 1892 vid Domnarfvet en
järntillverkning af grängesbergsmalmer »enligt detta förfarande. Ar
1898 funnos 3 fabriker för tillverkning af tomasfosfat, och hela
tillverkningen uppgick till 15,570 ton. Ovisst är emellertid,
om denna tillverkning kan nämnvärdt ökas, då landets behof af
tomas järn snart är tillfredsställdt. På allra sista tiden (1897)
har man därför sökt tillgodogöra den i gellivaremalmen rikligen
förekommande apatiten utan samtidig framställning af tomasjärn,
enligt ett af professor J. Wiborgh angifvet sätt, hvilket består
däri, att den krossade malmen underkastas en magnetisk anrikning,
hvarefter den frånskilda apatiten finpulverise-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
