Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.d. Metall- och maskinindustrien, af lektorn vid Chalmers tekniska läroanstalt fil. dr C. R. Ekstrand, Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
812 X.
TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Tillverkningen af vetenskapliga instrument (matematiska, optiska,
fysikaliska o. s. v.) är i Sverige särdeles högt utvecklad i
tekniskt hänseende. Af Fr. J. Bergs i Stockholm instrument äro flera
afbildade i det föregående under afd. Bergshandtering (sid. 633 och
641). Märkas må äfven samme tillverkares afvägningsinstrument,
konstrueradt af firmans grundläggare och högt skattadt för
sin lätthandterlighet och soliditet. Vetenskapsakademiens
instrumentmakare, P. M. Sörensen i Stockholm, har tillverkat en mängd
ytterst fina vetenskapliga instrument, bland hvilka särskildt må
framhållas A. G. Theorells me-teorograf, som registrerar temperatur,
barometerstånd, vindhastighet och vindriktning genom en automatisk
tryckapparat, angifvande resultatet icke med kurvor utan med vanliga
siffertyper. Apparaten, som är ett af uppfinnarkonstens underverk,
har vunnit användning i flera länder; dess större utbredning har
dock förhindrats genom de betydande kostnader, som äro med dess
tillverkande förenade. - Hela antalet fabriker för framställande af
vetenskapliga instrument uppgick år 1898 till 13, med 136 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 213,000 kronor.
För tillverkning af ur äger Sverige Halda fickursfabrik, omnämnd
och afbildad redan i det föregående. I Stockholm finnas de båda
högt ansedda urfabrikerna G. W. Linderoth samt F. W. Tornberg. Med
inräkning af fabriker för tillverkning af urdelar äger Sverige
7 urfabriker, med 112 arbetare och ett tillverkningsvärde af
239,000 kronor. Vårt lands in- och utförsel af ur och urdelar
är framställd i tab. 120 och 121, sid. 795 och 796. - På tal om
urtillverkning må till sist erinras, att den synnerligen högt
ansedde kronometerfabrikanten V. Kullberg i London är svensk.
11. ÖFRIGA INDUSTRIER.
Af de industrier, som i den officiella statistiken sammanfattas
under denna grupp (omfattande år 1898 tillsammans 371 verkstäder med
7,068 arbetare och ett tillverkningsvärde af 14,560,000 kronor), äro
de flesta af mindre omfattning. Hit räknas dock äfven den grafiska
industrien samt anstalter för elektrisk belysning, hvilka äro väl
förtjänta af en något närmare uppmärksamhet.
Elektriska belysningsanstalter.
Elektrisk belysning har i Sverige kommit till ganska mycken
användning, hvilket är lätt förklarligt på grund af vårt lands
utomordentliga rikedom på hydroelektriska kraftkällor. Anmärkas må,
att staden Hernösand i Sverige var den första i Europa, som (år 1885)
förskaffade sig elektrisk gatubelysning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
