Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.e. Handtverk och hemslöjd, af fil. dr A. Raphael, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
822 X.
TILLVERKNINGSINDUSTRI.
För att åstadkomma en närmare sammanslutning mellan de dels
ur äldre skrän framgångna, dels efter 1864 bildade frivilliga
yrkesidkarföreningarna an-togos i april 1898, på initiativ af den
år 1893 upprättade »Centralstyrelsen för Sveriges handtverks-
och industriföreningar», stadgar för det svenska handtver-kets
organisation. Denna grundas på centralstyrelsen såsom sammanfattande
enhet och rikets indelning i handtverksdistrikt länsvis, hvart
och ett med sin särskilda styrelse. Centralstyrelsen skall söka
åstadkomma ett fast samband mellan föreningarna och öfriga med
dem samverkande korporationer, på lagstiftningens väg främja
handtverkets intressen, verka för lärlingsväsendets ordnande
m. fl. uppgifter; den har sitt säte i Stockholm. Mellan föreningarna
och centralstyrelsen stå distriktsstyrelserna, med säte i den stad
inom distriktet, hvars handtverks- och industriförening äger de
flesta ledamöterna. De speciella yrkesföreningarna, i hvilka alla
själf ständiga yrkesidkare böra inträda som medlemmar, ingå som
sektioner i ortens allmänna handtverks- och industriförening. -
Någon statistik öfver de speciella yrkesidkarföreningarna föreligger
veterligen icke. Antalet handtverks- och andra därmed jämförliga
föreningar var däremot, enligt år 1900 lämnade uppgifter, 76,
med ett medlemsantal af 5,585.
Hemslöjden.
Den svenska liusbehofsslöjden säges i länsstyrelsernas senaste
femårsberättelser (perioden 1891/95) hafva gått tillbaka i
Jönköpings, Gottlands, Älfsborgs, Malmöhus, Kristianstads,
Västernorrlands och Norrbottens län men däremot utvecklats i
Kopparbergs. Den förekommer äfven här och där i Östergötlands,
Örebro, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens; för öfriga län
omtalas den icke.
Tillbakagången eller försvinnandet tillskrifves storindustriens och
handelns utveckling, den lätthet, hvarmed i följd af förbättrade
kommunikationer fabriksalstren numera äfven spridas på landsbygden,
och slutligen den smak för ombyten och förändringar i husgeråd,
beklädnad m. m., som dessa förhållanden i sin ordning framkallat
äfven hos landtbefolkningen och som hemslöjden mindre lätt kan
tillgodose.
Af speciella branscher omtalas väfnadstillverkning-ar i Örebro och
(jämte spanad) i Västernorrlands län. De gottländska kvinnornas
väfnadsslöjd (af vadmal, halfylle och bomullstyg) befinner sig
i tillbakagång. Någon vadmal utföres icke mera, och vadmalens
begagnande har aftagit. Däremot har såväl införseln af väfnader
som utförseln af ull tilltagit. I årligt medeltal var sålunda
under perioderna 1886/90 och 1891/95 införseln till Ön af väfnader
resp. 742 och 1,151 deciton, medan utförseln af ull uppgick till
resp. 91 och 252 dt. årligen.
I Västerbotten är den kvinnliga väfnadsskickligheten ganska högt
uppdrifven, ehuru dess alster börja utträngas af virkade och
broderade varor. På 1820-talet åstadkommos ännu af allmogens
kvinnor linne- och ylleväfnader i Uppsala och Värmlands län,
gröfre väfnader i Södermanlands och Norrbottens, ylleväfnader i
Östergötlands, Skaraborgs och Kronobergs, ylle- och bomullsväfnader
i Gäfleborgs. Ännu längre tillbaka - 1773 - fanns det enligt den
berömde fosterlandsvännen Samuel Hermelins uppgift knappast något
län, där icke allmogen (och i vissa trakter äfven stadsbefolkningen)
sysslade med spanad och väfnad till eget behof.
Af husg’eråd åstadkommas snickeriarbeten i Örebro läns bergslag och i
Västerbotten, i förstnämnda trakt äfven gröfre s m iden. Jordbruks-
och arbetsredskap tillverkas af den manliga befolkningen i Malmöhus
län, arbetsredskap af densamma i Gottlands län, där äfven fiskegarn
och annan fiskredskap åstadkommes af befolkningen i allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
