Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.e. Handtverk och hemslöjd, af fil. dr A. Raphael, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDTVERK OCH HEMSLÖJD.
823
Af långt större betydelse än husbehofsslöjden är emellertid
hemslöjden för afsalu, den s. k. närings slö j d en.
Här intar den för beklädnad afsedda tillverkningen, och först
och främst spånadcn och yäfnaden, det mest betydande rummet. I
Västernorrlands län spinnes och väfves det numera visserligen endast
sällan till afsalu (pä 1820-talet däremot ensamt i Norra fögderiet af
detta län för 180,000 kr. årligen), och på Gottland väfves endast för
ortens eget behof (på 1820-talet exporterades vadmal), men en verklig
afsättning af »hoppetäcken» (af ylle) och af »hilkor» (hufvudkläden
af bomull) äger däremot rum i vissa trakter af Norrbottens
lappmarker, af »allmogeväfnader» i Kopparbergs och Kristianstads
län, af linne- och ylleväfnader i Skaraborgs, af hemväfnader i
allmänhet i Blekinge, Örebro (Öster-närke) och Jönköpings (Västbo,
Mö och Östra härader) samt slutligen i »de sex häradena» i Älfsborgs
län - hemväfveriets klassiska mark i Sverige. Tillverkningar af
hufvudsakligen samma slag som fabrikernas åstadkommas i de flesta
hem omkring Borås, i nästan hela Marks, i vissa delar af Kinds, Ås
ocho Bollebygds härad, i större delen af Vedens och i södra delen
af Redvägs. I As försiggår afsättningen genom gårdfarihandel, men
för öfrigt bedrifves arbetet för förläggares räkning. Aflöningen
utgör 8 å 10 öre pr meter; ända till 9 meter pr dag kan väfvas. I
1820-talets femårsberättelser omtalas emellertid ännu andra härdar
för textiltillverkning i hemmen. Linne- och bomullsspånad förekom
i flera socknar af Dalarne och Jämtland; Kalmar, Östergötlands och
Kopparbergs län frambragte linneväfnåder, Hallands lärft, ylle-
och bomullsväfnader, flanell, hästtäcken, sängtäcken (»ryor»),
Kronobergs grö fre linneväfnader, Göteborgs linne-och ylleväfnader
i betydande mängd (Reis’ och Magnus’ fabrik i Göteborg angifves
1822 som en utmärkt skola för väfveriskicklighetens spridande bland
länets allmoge), Västmanlands, Jämtlands och Västerbottens ylle-
och linneväfnader, mattor, täcken af nöthJir, Norrbottens gröfre
väfnader, Gäfleborgs linneväfnader, tältduk, segelduk, bolsterväf,
»nordanstig», buldan, foderväf (årligen omkring 2 mill. alnar jämte
50,000 garnhärfvor).
I tidigare århundraden synes süånaden hafva tagit allmogens
kvinnors och barns ledighet betydligt i anspråk. År 1773 idkades
i de flesta län spanad till afsalu; ensamt för stockholmska
fabrikanters räkning hade 4,366 personer spunnit 43,631 & linne-
och bomullsgarn. Södermanland afyttrade ännu gröfre lärft, liksom
Blekinge (hvars befolkning redan 1828 uppgifves sakna »slöjdighet»)
kläde och vadmal. Men äfven i de flesta borgarhem i åtskilliga städer
(Laholm, Borås, Uddevalla, Strömstad, Eskilstuna, Torshälla, flera
norrländska) sag man väfstolar.
Af färdiga beklädnadsföremål tillverkas, för hand eller på maskin,
tröjor, dukar och strumpor i Älfsborgs län (Ås och Veden), på
1820-talet ännu i Hallands, Göteborgs och Kalmar, år 1773 ännu
i Kronobergs (Sunnerbo) och på Gottland. Träskor i allmänhet
åstadkommas i Skaraborgs och Jönköpings län (Östra härad) - på
1820-talet ännu i Kristianstads; af al och björk i Älfsborgs län,
med stor afsättning till Norrland, Finland och Norge. Läderskodon i
allmänhet i Östra Närke (ensamt på 1896 års septembermarknad i Örebro
beräknades närkesskomakarnes omsättning till nära 100,000 kr.),
»kängskostöflar», »bandskor» och »kängskor» i Norrbotten. Hårnålar,
hyskor och hakar tillverkas i Jönköpings län (Västbo). År 1822
omtalas fårskinnsberedning och söm af skinnkläder i Dalarne (Malung),
1828 läderberedning i Älfsborgs och Jönköpings län. Halmflätning och
stråhattillverkning sysselsätter i Örebro län 400 å 500 personer; den
årliga produktionen uppgår till ett värde af 500,000 kr. Halmflätning
har för öfrigt äfven börjat taga fart i Kristianstads län.
Åtskilliga husgeråd af horn och ben tillverkas i flera af Norrbottens
lappmarkssocknar, af träo (såsom askar, skedar, slefvar, vispar,
tallrikar, fat m. m.) i vissa trakter af Ås, Bollebygds, Vedens,
Redvägs och Kinds härader; kassar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
