Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI.a. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
834 XI.
HANDEL.
Genom handels- och sjöfartstraktaten med Frankrike jir
1865 accepterade Sverige i fullare utsträckning än förut
frihandelssystemet. Åren 1888 och 1892 genomfördes härutinnan en
återgång, genom införande af nya tullar och höjning af en mängd
gamla. Angående omfattningen af detta nya tullsystems olikhet
med de tidigare vinnes en viss föreställning genom de siffror,
som å sid. 851 angifva tulluppbördens proportion till det totala
införselvärdet.
Sveriges nuvarade utrikes handel är i förhållande till landets
folkmängd ganska ansenlig, men de gamla missförhållandena, som
klagats öfver genom århundraden, stå ännu till stor del kvar och
göra det ekonomiska utbytet långt ringare, än det kunde vara.
Införseln ställer sig ovanligt dyr, emedan fortfarande en högst
betydande del köpes af mellanhänder: England, Tyskland och till och
med Danmark. Förnämsta orsaken härtill är, att vårt land nästan
alldeles saknar regelbundna sjöfartsförbindelser med aflägsnare
länder; i detta hänseende äro vi - om fraktfarten för främmande
räkning frånses - nära nog komna tillbaka till sextonhundratalets
förhållanden, att Sveriges sjöfart är inskränkt till Östersjön
och Nordsjön. En annan grund till nämnda missförhållande är, att
våra köpmäns utbildning icke fullt hållit jämna steg med tidens
ökade fordringar.
Utförseln består ännu till alltför stor del af råvaror, icke emedan
vår industri är ur stånd att frambringa förädlade alster - hvilket
den gör i rätt stor skala för landets eget behof - utan emedan vårt
folks ekonomiska uppfostran ännu ej nått därhän, att våra varor
kanna tillverkas för säljbart pris och på ett från kommersiell
synpunkt tillfredsställande sätt utbjudas å världsmarknaden. Äfven
den utförsel, som verkligen sker af råvaror, lämnar icke den vinst,
som vederborde. Äfven här stannar en mycket stor del af utbytet
i händerna på främmande köpmän, som förmedla afsättningen, och
alltför ofta hafva våra exportörer genom inbördes konkurrens skadat
hvarandra eller genom ett forceradt utbjudande fördärfvat marknaden,
i stället för att genom sammanhållning och framsynt beräkning söka
göra af affärsutbytet det mesta möjliga.
De olägenheter, som anförts, äro desamma, öfver hvilka klagades
redan af Gustaf Vasa. Då man ser, huru föga förhållandena härutinnan
förbättrats - i vissa fall hafva de senaste årtiondena medfört
tillbakagång, i det t. ex. vår sjöfart på främmande världsdelar
nu är nästan upphörd -, så kan man icke värja sig för den tanken,
att hinder föreligga redan i vårt folks begåfning och allmänna
uppfattning. De stora handelsfolken, i flydda tider och i nuvarande,
hafva nått sitt mål genom en förening af lyckliga anlag och
lyckliga yttre omständigheter; för vårt folk äro förutsättningarna
i bägge dessa fall ogynnsamma. Med sin lifliga fantasi och sin
alltid vakna uppfinningsförmåga ser svensken i en affär gärna ett
mekaniskt problem, som bör lösas genom någon djärf och sinnrik
kupp och skapa förmögenhet med ens. En ihärdig och klok ekonomisk
beräkning, som börjar med det lilla och däröfver genom omtanke
och försakelse småningom uppbygger det stora, är hos vårt folk en
tämligen sällsynt företeelse. Bäst har därför svensken lyckats i
den affärsrörelse, som ligger den mekaniska spekulationen närmast,
eller inom bankväsendet. Det torde icke vara en tillfällighet,
att detta är det enda affärsområde, där vi svenskar åstadkommit
något originellt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
