Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII.1. Järnvägarna. Af byrådirektören i Järnvägsstyrelsen G. Welin - XIII.1.b. Trafik och finansiella förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGARNAS TRAFIK OCH FINANSIELLA FÖRHÅLLANDEN. 909
TAB. 148. Nettoinkomsterna vid Sveriges järnvägar.
Medeltal för åren
Byggnadskapital.*
Tusental kronor.
Nettoinkomst.
Tusental kronor.
Nettoinkomst, %.
Stats- i Enskilda banor. | banor.
Summa.
Stats- Enskilda banor. : banor.
Summa.
Stats- Enskilda Samtliga banor. ’ banor.
banor.
1866/70 ......
1871/75 ...... 1876/80 ......
82,320 30,980 119,096 53.661 171,001; 175,1 15 215,556
232,407 245,171 256,413 274,622; 295,884
310.386 316,889 325,580 315,654 329.431 326,662 335,556
113,300 172,707
:u u. n e»
447,063 501,584 570,506
627,275 641,234 656.093
2,459 1,709 5,062 3,007 5,190 ! 5,738 7,667 S
8,882 6,4491 10,204 7,261 j 13,160
12,372 16,254 15,425; 17,863 14,508! 18,673 12,644
4,168 8,000 10,028 16,540 16,653 20,421
28,626 33,288 33,181
2’99 5’52 3’68 4’2õ ; 5’60
4’G7 3’04 3’28 3’1G 3’56 3’82 ’
3’G9 2’G3 3-98 3’32 2-G4 : 4’45
i 3’58
3’99 5-13 4’5G 4’74 : 5’GG ,V19
4’40 l 5’72 . 5’06 3-47
1881/85 ...... 1886/90
1891/95
År 1896.....
» 1897..... » 1898 . ... » 1899 .....
hvilket innebär en ovanligt stark trafik. Medelsiffran för
Europas järnvägar är 440,000. Pr inb. utföra Sveriges järnvägar ett
godstransportarbete af 250 tonkm. årligen, mot Europas i genomsnitt
vid pass 300. - Af det å statsbanorna transporterade godset år
1899 upptogo, efter vikt räknadt, trävirke 22’27 %, malmer 18*78 %
stenkol och koks 6*65 ?/£, sten och jordarter, tegel och asfalt
5*73 %, järn och stål 5*62 % samt spannmål 5*45 %
Under de senaste åren har godstrafiken å våra järnvägar undergått
en synnerligen stark stegring, såsom framgår af diagrammet
sid. 907. Särskildt har trafiken ökats af malmer i norra och
mellersta Sverige samt af sockerbetor i det södra. En ytterligare
betydlig förhöjning af godstrafiken är att vänta efter öppnandet (år
1903) af statsbanan Gellivare-Ofoten, hvars trafik redan från början
förutsattes skola uppgå till kanske 300 millioner tonkm. årligen,
motsvarande bortåt fjärdedelen af hela godstrafiken vid samtliga
våra hittillsvarande järnvägar.
Det finansiella resultatet af järnvägsdriften växlar naturligtvis
betydligt för olika banor men har Qi genomsnitt för hela vårt
bannät under senare tider varit ganska fördelaktigt. Ar 1897, som
visserligen var, liksom 1898, ovanligt gynnsamt, lämnade våra banor
i medeltal en nettoafkastning af 5* 19 % å anläggningskapitalet
(statsbanorna 4’74 % enskilda banor 5’66). En så hög medelsiffra
uppnås af blott få andra europeiska länder. Genomsnittstalet för
Europa är något mindre än 41/2 %. Förklaringen till detta för
Sverige gynnsamma resultat är naturligen i främsta rummet den
förut påpekade billiga anläggningskostnaden, hvartill komma äfven
jämförelsevis billiga driftskostnader. Emellertid hafva under de
senaste åren å statsbanorna driftkostnaderna så betydligt stegrats,
att netto-afkastningen ånyo nedgått. Under år 1899 utgjorde densamma
sålunda å dessa banor endast 3’47 % och under år 1900 till och med
blott något öfver 3 %.
Om olycksfallen under järnvägsdrift föreligga fullständiga uppgifter
blott från statsbanorna. Under de fyrtio åren 1856/95 hafva vid dessa
sammanlagdt 8 resande omkommit utan eget förvållande, motsvarande
ett dylikt dödsfall på 622 millioner personkilometer af de resandes
sammanlagda väglängd. Inräknas äfven 11 resande, som genom egen
oförsiktighet ljutit döden, stiger kvoten till ett dödsfall på
262 millioner personkm. Härförutom hafva 15 resande skadats utan
eget förvållande och lika många genom oförsiktighet. Dödats eller
skadats utan egen skuld hafva således 23 resande, eller en på 216
millioner personkm.,
I medeltal för hvarje år (aritmetiska media af talen för årets
början och slut).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
