Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII.3. Landsvägar. Af litteratören J. P. Velander, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSVÄGAR.
915
gästgifvare, en taxa för matvaror, foder c o. d. bestämdes,
och skattefrihet beviljades gästgifvaren för hans hemman. År
1593 stadgades för första gången en bestämd skjutslega för alla
vägfarande. Under 1600-talet uppmuntrades till anläggning af
gästgifvargårdar inom högst 2 mils afstånd från hvarandra genom
beviljande af åtskilliga friheter och förmåner, såsom uppförande af
hus med hjälp af häradet, skattefria jordlotter från allmänningarna
och ensam rätt att inom visst område sälja öl, vin och brännvin.
Enligt 1734 års gästgifveriordning skulle landshöfdingen bestämma,
hvar gästgifvargårdar skulle finnas, och hemmanen voro skyldiga
att mot lagstadgade förmåner (»gästgifvares friheter») åtaga sig
besväret. Men vid sidan af detta kvarstod skjutsning-sskyldig-heten
som en betydande tunga. Redan 1633 ålades afsides boende krono- och
skattebönder att hos gästgifvaren (länsmannen) hafva hållhästar 4
dagar åt gången (frälsebönder blott 2 dagar). När dessa hästar tagits
i anspråk, uppbådades ytterligare behöfliga, s. k. reservskjuts,
hos de närmare gästgifvargården boende. Ojämnheten i denna börda
sökte man redan 1727 få utjämnad genom aftal vid tingsrätten om
s. k. skjutsarlag, som inom sig skulle uppdela åliggandena efter
bestämda grunder. I allmänhet var nog skjutslegan en alltför ringa
ersättning för skjutsningsbesväret, hvarför ock missnöjet och
klagomålen aldrig tystnade. Slutligen började man 1810, där så ske
kunde, anordna entreprenad, eller åtagande att tillhandahålla hästar
mot en högre skjutslega och med anslag af allmänna medel. Vanligen
blef gästgifvaren eller någon helt nära gästgifvargården boende
bonde entreprenör; men då det antal hästar, som han åtagit sig att
anskaffa, tagits i bruk, inträdde hemmansägarnes skyldighet att på
uppbåd lämna reservskjuts.
Genom 1878 års stadga om skjutsväsendet har »besväret» nästan
alldeles aflyfts från jorden. Skjutslegan pr mil fast st
allés länsvis af Kungl. Maj :t (efter förslag af länsstyrelse
och landsting), men om vid entreprenadauktionen det lägsta
belopp, för hvilket en vederhäftig entreprenör åtager sig att
skjutsa, är högre än legan, betalar staten hälften (i vissa
fall något mera) och landstinget resten, hvilket senare bidrag
uttaxeras ej blott på jordbruksfastigheten, som förut ensam fick
bestrida skjutsningsbesväret, utan äfven på annan fastighet och
inkomst. Landstinget kan dock genom att nedsätta eller af slå
begärdt entreprenadbidrag, som det finner för högt, framkalla en
återgång till den gamla reservskjutsen. Vidare upphäfdes genom nämnda
stadga en hel mängd fritaganden för hvarjehanda hemman, boställen
och tjänstebefattningar att deltaga i skjutsningen. Dock kvarstår
ännu till någon del skyldigheten att utgöra kronoskjuts mot viss
ersättning, olika i fredstid och i krigstid och olika äfven för
olika slags hemman. Emellertid är detta besvär något, som numera
endast undantagsvis ifråga-kommer, enär vårt lands starkt utvecklade
järnvägsnät gör, att skjuts-ning såväl för enskildas resor som
ännu mera för militära ändamål allt mindre tages i bruk. - Om det
offentliga skjutsväsendets minskade omfattning vittna nedanstående
siffror, som upptaga hela årliga antalet till skjuts utgångna hästar
under enhvar af femårsperioderna 1856/95:
1856/60.............................. 948,000
1861/65.............................. 621,309
186670.............................. 416,245
1871/75............................. 585,084
1876/80............................... 379,234
1881/85.............................. 255,853
1886/90.........._................... 204,124
1891/95...........____............. 232,280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
