Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII.3. Landsvägar. Af litteratören J. P. Velander, Stockholm - XIII.4. Postväsendet. Af aktuarien i Generalpoststyrelsen R. Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
916 XIII.
SAMFÄRDSMEDEL.
Under den sista perioden har antalet sålunda ånyo något
ökats. Orsaken till nedgången torde för öfrigt mångenstädes vara
de höga skjutslegorna, till följd af hvilka det stundom ställer
sig billigare att uppgöra om privat skjuts.
Af samtliga skjutsanstalter år 1895, eller 1,518, var vid
l,377oskjutsningen anordnad medelst entreprenad, alltså vid 90’7
% af hela antalet. Ar 1880 var motsvarande procenttal endast
79’4; det har sedan dess oafbrutet ökats. I 11 län rådde år
1895 entreprenadsystemet utan undantag. Af skjutsanstalterna
med entreprenad åtnjöto 1,118, eller 81*2 % bidrag (se ofvan);
äfven denna siffra befinner sig i det hela i tillväxt. Bidragens
sammanlagda belopp har dock sjunkit; det utgjorde åren 1881/85
pr år omkring 450,000 kr., åren 1886/90 omkring 410,000 och åren
1891/95 omkring 370,000 kronor årligen. - Maximi-legan utgjorde i
Kopparbergs och Gäfleborgs län samt ena distriktet af Värmlands
l-9o kr. pr tio km., i öfriga distrikt antingen l*7o eller 1*5o
kr. Vid ej mindre än 1,326 af de 1,377 anstalterna med entreprenad
utgick maximilegan; i 14 fall öfverskreds den men understegs i
37 fall. Vid anstalterna utan entreprenad utgick skjutslegan i de
flesta fall med l* 12 kr. pr tio km. Allmänna genomsnittssiffran för
rikets samtliga skjutsanstalter var 1*57 kr. pr tio km. - högst i
Gäfleborgs och Kopparbergs län med resp. 1*89 och l’S7 kr., lägst
i Älfsborgs län med endast l’s 3 kr. - Af de 1,377 skjuts anstalter
n a med entreprenad voro 850 gästgifverier.
4. POSTVÄSENDET.
Svenska postverket är ett af de äldre i Europa. Det räknar sin
begynnelse från den 20 februari 1636, hvilken dag drottning Kristinas
förmyndarregering utfärdade en kungl, förordning, hvarigenom vissa,
vid landsvägarna belägna hemman, mot åtnjutande af frihet från en
del allmänna bördor, längre fram äfven mot erhållande af någon lega
af postmedlen, fingo sig ålagdt att ombesörja de allmänna posternas
f ort skaffande.
På hvar annan eller hvar tredje mils afstånd anställdes
sålunda en postbonde, hvilken borde hafva i sin tjänst tvenne
postdrängar och själf eller genom dessa befordra posten till
närmaste pöstbonde. Under de första åren af postinrättningens
verksamhet skedde postbefordringen uteslutande med gångbud. Redan
1645 omtalas emellertid äfven ridande - först längre fram i tiden
åkande - poster. Posten framgick en gång i veckan mellan Stockholm
och södra, västra samt norra orterna. Äfven för uppehållande af
postförbindelse med Östersjöprovinserna och utlandet träffades
anstalt förmedelst inrättande af sjöposter. Från 1662 finna vi en
del viktigare postgångar inom riket efter hand utvidgade till två
veckoturer. Först så långt fram i tiden som 1810 utsträcktes till
fyra gånger i veckan postföringen mellan Stockholm och Göteborg,
och femtio år senare hade man ändtligen kommit därhän att, delvis med
anlitande af järnvägslägenhet, kunna anordna daglig postförsändning
mellan hufvudstaden och rikets andra stad. Postanstalternas antal
utgjorde under de första åren allenast 29 men hade redan 1668
stigit till 78. - Brefportot var i början lika - 2 öre silfvermynt
(motsvarande ungefär 16*6 öre) - men blef snart graderadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
