- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
942

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV.4. Sparbanker och sparkassor. Af aktuarien i Kommerskollegium I. Flodström - XVI.1.e. Olycksfalls-, invaliditets- och ålderdomsförsäkring. Ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

942 XIV. BANK-, KREDIT- OCH
FÖRSÄKRINGSANSTALTER.

Om sparbanksväsendets utveckling sedan 1860 vittna följande siffror:

l Antal spar- Antal insättare Insättarnes be-
Medelbehållning, kronor:

r’ banker. (motböcker). hållning,
kr. pr motbok. pr inb.

1860......... 149 187,675
27,291,937 145 7

1870 . 234 353,867
57,301,804 162 14

1880...... 340 762.688 146,071,708
192 32

1890 ......... 378 1,072,735
275,039,102 256 57

1898 ......... 376 1,171,551
402,923,356 344 80

Af de år 1898 bestående sparbankerna tillhörde, efter
hufvudkon-torets belägenhet räknadt, 102 städerna och 274
landsbygden.

Sparbankerna i Sverige äro allmännyttiga inrättningar men af enskild
natur och med nästan oinskränkt förvaltningsfrihet. De skilja sig
därigenom från åtskilliga andra länders, såsom Storbritanniens
och Frankrikes, hvilkas sparbanker hafva att till största delen
placera sina medel under statens vård eller i statspapper, Belgiens,
hvars Caisse générale d’épargne et de retraite är en statsinrättning
(som uppsamlar sparmedel bl. a. äfven genom postkontoren och alltså
på sätt och vis är en postsparbank), och de tyska staternas, där
sparbankernas förvaltning oftast är en kommunal angelägenhet. Den
första svenska sparbankslagen, af 1875, förutsätter, att
vinstutdelning ej må i sparbank förekomma; enligt nu gällande lag,
af 1892, förstås med sparbank sådan »penningeinrättning, som,
utan rättighet för dess stiftare eller dessas rättsinnehafvare att
tillgodonjuta andel i den vinst, som å rörelsen kan uppkomma, har
till ändamål att af allmänheten till förräntande mottaga penningar
och genom räntans läggande till hufvudstolen dem ytterligare
förkofra samt medlen i mån af uppsägning återbetala», hvarjämte
där föreskrifves, att annan penningeinrättning ej må utan särskildt
tillstånd drifva sin rörelse under benämningen sparbank.

Grund- och reservfonder i de svenska sparbankerna hafva under
1890-talets första år enligt medelb er åkning motsvarat ungefär 9
procent af insättarnes behållning nien uppgå 1898 endast till 8*7
procent däraf. Tillbakagången, i förhållandet mellan fonder och
insättarkapital har sin förklaring i den snabba tillväxt, som det
sistnämnda under 1890-talet vunnit och hvarmed af sättningen till
fonderna icke kunnat hålla jämna steg. - Med afseende på sättet
för sparbanksmedlens fruktbargörande framgår af följande öfversikt
förhållandet mellan olika arter af placering:

1880. 1885. 1890. 1898.

Obligationer, fordringar hos kommuner och dylikt___ 16’04 %
1T36 % 11’60# 17’46 %

Fordringar hos enskilda: mot inteckning.................. 42’70 »
43’47 » 51’54 > 51’05 >

mot borgen.. ..................... 30’76 » 33’70 > 24’61 >
18’45 »

Kontant och öfriga räkningar........................._.......
1050» 11-47 » 12’25 » 13’04 »

Såsom synes, hafva fordringar mot borgen sedan midten af 1880-talet
varit i relativt aftagande, hvaremot placeringar i inteckningslån,
obligationer och dylikt fått en alltmera vidsträckt användning. Dock
spela borgensutlåningarna ännu en mycket afsevärd roll i de små,
hufvudsakligen på landsbygden belägna sparbankerna, där ett mera
personligt förhållande råder mellan bankerna och deras kunder, och
det är först i mån af sparbankernas storlek, som dessa utlåningars
betydelse aftager och omhänderhafda medel hellre placeras i lån mot
inteckningar eller i publika värdepapper. År 1898 voro förhållandena
följande:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig01/0958.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free