- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
966

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Öfversikt af näringslagstiftningen. Af generalkonsult kammarherre A. Berencreutz, Köpenhamn - XV.h. Utlänningar - XV.i. Mått, mål och vikt - XVI.1.e. Olycksfalls-, invaliditets- och ålderdomsförsäkring. Ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

966 XV. ÖFVERSIKT AF NÄRINGSLAGSTIFTNINGEN.

Då det fordrats säkerhet för utlännings utskylder till stat och
kommun under viss tid, följer däraf, att utlänning, som vill efter
den tidens utgång fortfarande begagna sig af det honom meddelade
tillståndet, har att dessförinnan förnya säkerheten. För hvarje
gång ställes ny säkerhet under en tid af tre år, och in-gifves den
till Kungl. Majt:s Befallningshafvande.

Norsk man och kvinna äga, när de äro här i riket bosatta och
mantals-skrifna, idka handel eller annat näringsyrke under enahanda
villkor, som äro stadgade för svenska undersåtar; de ha rätt reda
i skepp utan inskränkning till tredjedelen af dräktigheten; norska
män må anställas å svenska fartyg utan begränsning och kunna därå
antagas till befälhafvare, styrmän och maskinister, med villkor
att hafva här fullgjort hvad i afseende på aflagda examina är för
vinnande af dylik anställning föreskrifvet. De kunna vara ledamöter
i aktiebolags och registrerade föreningars styrelse men ej delägare
i bankaktiebolag. Att norska fartyg äga lika med svenska deltaga
i fraktfarten inom svenska farvatten, är förut omnämndt.

Mått, mål och vikt.

Sveriges urgamla, mångskiftande mått- och viktsystem, om hvars
reglering alltifrån Gustaf III:s dagar flera olika förslag varit
å bane, unifierades och omgestaltades med sträng tillämpning af
decimalsystemet år 1855. De härvid påbjudna nya måtten hunno dock
aldrig tränga fullt igenom, förrän de ånyo aflöstes genom antagandet
af metersystemet, hvilket skedde vid 1876 års riksdag.

Obligatoriskt tillämpas metersystemet först från och med år
1889. Redan 1869 hade detsamma blifvit antaget för medicinskt bruk,
och vid postverket 1873. Vid tullen och järnvägstrafiken infördes
metersystemet år 1881.

Nu gällande förordning om mått och vikt är af den 9 oktober
1885. Vid handel eller eljest, då varor skola aflämnas eller mottagas
efter mått eller vikt, må icke nyttjas andra redskap för mätning
eller vägning än de, som här i riket blifvit justerade. För
justeringen är riket indeladt i 53 justeringsdistrikt,
med hvar sin justeringskontrollör samt lagligen förordnade
justerare. Öfverin-seendet utöfvas af Finansdepartementets Kontroll-
och justeringsbyrå, som ensam justerar s. k. precisionsinstrument.

Sverige sänder ombud till den år 1875 inrättade Internationella
byrån för mått och vikt, som har sitt säte i Paris. Densamma har
till uppgift att förse stater, som antagit metersystemet, med
»rikslikare», äfvensom att fastställa vissa tekniska detaljer för
ernående af full likformighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig01/0982.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free