Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.1. Arbetarlagstiftning. Af fil. dr A. Raphael, Stockholm - XVI.1.d. Arbetarskydd - XVI.1.e. Olycksfalls-, invaliditets- och ålderdomsförsäkring. Ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
976 XVI. ARBETARLAGSTIFTNING OCH
SOCIALSTATISTIK.
Är minderårigas sysselsättning i visst arbete synnerligen
ansträngande eller hälsovådlig, kan deras användning förbjudas
eller endast på särskilda villkor medges.
I afseende på lagens och arbetstidernas anslående å arbetsstället,
ansvar för öfverträdelse, åtalsrätt och forum äro bestämmelserna
likartade med motsvarande stadganden i 1881 års lag; dock tillfalla
böterna här kronan.
Lagen är för öfrigt tillämplig äfven om rörelsen idkas af staten
eller kommun.
För år 1901 gälla vissa lindrigare övergångsbestämmelser för lättare
arbeten vid sågverk och därmed förenade brädgårdar samt vid grufvor
och glashyttor.
Kvinnor. Den enda speciella skyddsbestämmelsen för vuxna kvinnor
inne-hålles i 1900 års lag, § 7, enligt hvilken kvinna, som
födt barn, icke får sysselsättas med arbete i industriellt yrke
under de fyra första veckorna efter barnsbörden, därest icke med
läkarbetyg styrkes, att hon tidigare utan men kan börja arbetet -
samt att kvinna icke får användas till arbete under jord i grufva
eller stenbrott.
Arbetare i allmänhet. I afseende på arbetstiden utgör här den gamla
bestämmelsen angående son- och helgdags arbete ännu alltjämt det enda
lagstadgade skyddet. Den inskränker sig till att å sådana dagar vid
äfventyr af böter förbjuda hvarje öppethållande af krambod liksom
hvarje arbete, som kan tåla uppskof och som icke sker till egen
eller annans nödtorft.
Beträffande skyddet mot yrkes f ära har redan anförts hvad
1864 års näringsfrihetsförordning innehåller om näringsidkares
förpliktelse att fästa behörigt afseende vid sina arbetares hälsa och
arbetsförmåga. Förordningen stadgar därjämte - och detta för öfrigt
icke ensamt i arbetarnes intresse -, att fabrik, där tillverkningen
fordrar kemisk behandling och där felaktigt förfarande kan medföra
eldfara eller våda för lif och hälsa, endast må drifvas af den,
som antingen själf äger tillförlitligt intygad skicklighet att sådan
inrättning förestå eller visar sig därtill hafva antagit annan person
med sålunda vitsordad insikt i yrket. Dylika äfven i allmänhetens
intresse gifna bestämmelser finnas för öfrigt i förordningen
af 1875 angående eldfarliga oljor o. dyl., af 1897 angående
explosiva varor, af 1874 angående passagerarångfartygs byggande,
utrustning och begagnande, af 1878 angående nödig sakkunskap hos
befälhafvare å svenska handelsfartyg och af 1885 angående åtgärder
till undvikande af fartygs ombordlägg-ning. Och såsom tillkommen
äfven i den allmänna hälsovårdens intresse kan slutligen betraktas
bestämmelsen i 1874 års hälsovårdsstadga, att i rum - däribland
äfven fabriker och verkstäder -, där vanligen ett större antal
människor samlas, tillräcklig luftväxling bör underhållas. Om i
fabrik eller verkstad luften icke ensamt på detta sätt kan göras
frisk och oskadlig, skall jämväl annan nödig åtgärd vidtagas.
Speciellt till vederbörande yrkesarbetares skydd äro däremot
bestämmelserna angående fosfors användning och angående grufdriften.
I afseende på grufdriften finnas i 1884 års grufstadga föreskrifter
för att förekomma olycka, och om grufarbete medför synnerlig fara
för arbetarne, äger bergmästaren förbjuda detsamma.
År 1870 utgafs en förordning angående försiktighetsmått till
förekommande af käkbensbrand bland arbetarne vid tillverkning af
tändstickor eller andra tändämnen, för hvilkas beredning vanlig
fosfor användes; denna förordning ersattes emellertid år 1896 af
en ny med skärpta och utförligare bestämmelser. I denna senare
stadgas, att tillverkningen skall äga rum i därför inrättade
fabriker, som icke få drifvas eller förestås af annan än sakkunnig
person. Särskilda, från de öfriga arbetslokalerna afstängda rum skola
finnas för beredande af tändmassan och stickornas neddoppning däruti,
för stickornas torkning och för deras inpackning. I hvart och ett af
dessa rum, hvilka för öfrigt endast få användas till dylika arbeten,
skall genom mekanisk ventilationsapparat kraftig luftväxling åstad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
