Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.2. Sociala förhållanden och socialstatistik - XVI.2.a. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
984 XVI. ARBETARLAGSTIFTNING OCH
SOCIALSTATISTIK.
A) Den allmänna statistiken innehåller i vårt land ovanligt
många upplysningar uti ifrågavarande ämne. I synnerhet är
detta händelsen med vår befolkningsstatistik äfvensom
fabriksstatistiken; men äfven femårsberättelserna,
sparbanksstatistiken, rättsstatistiken m. fl. branscher meddela data,
som falla inom området för socialstatistiken. En del hithörande
fakta från vår äldre statistik vänta ännu på en
tidsenlig bearbetning.
B) Af Kommittébetänkanden af intresse uti*förevarande hänseende
märkas i synnerhet de utredningar, som verkställdes
af den första Arbetarförsäkringskommittéen (1884/89) samt den
s. k. Arbetarskydds-kommittéen af 1891. De viktigaste
ämnen, som af dessa och andra kungl, kommittéer behandlats,
äro följande:
a) Arbetslöner. De uppgifter, som härom meddelas, äro
tyvärr numera ganska föråldrade, och öfver hufvud är
detta kapitel af socialstatistiken det i Sverige minst utredda
af alla. Angående jordbruksarbetarnes aflöningsförhållanden
äro några data meddelade i det föregående (sid. 549).
För industriarbetarne föreligga en del tal från åren
1879, 1884 och 1891 och utvisa en betydande stegring under de
mellanliggande tiderna. Ännu större har denna stegring säkerligen
varit under de senaste åren, men härom äro upplysningar tillgängliga
blott från några få yrken.
b) Arbetsdagens läng’d utröntes genom omfattande
undersökningar af de båda kommittéer, som nämnas här
ofvan. Från 1884 till 1891 konstaterades härvid en nedgång af
medelarbetstiden pr dag inom industrien från l Ti till 10*7 timmar,
en nedgång som tvifvelsutan sedan dess ytterligare fortgått.
Äfven inom jordbruket har under senare år arbetsdagens längd
märkbart förkortats.
Nattarbete förekom år 1884 vid 42 % af hela antalet undersökta
fabriker och verkstäder och varade i medeltal 7 å 8 timmar för
hvarje arbetare. Anordningen af nattarbetet är hufvudsakligen af
trenne olika slag, nämligen: a) arbete hvarje söckendagsnatt; b)
arbete hvarje söckendagsnatt under en vecka men dagarbete under
följande vecka; samt c) arbete hvar annan natt och hvar annan
dag. Hvardera af dessa trenne anordningar förekommer ungefär lika
ofta. Ihågkommas bör, att söndagshvilan är fullständigt genomförd
inom den svenska industrien, där ej sådant af särskilda förhållanden
omöjliggöres. Inom transportväsendet förekommer i allmänhet
äfvenledes regelbunden söndagshvila, dock långt ifrån hvarje söndag
för en och samma arbetare. - Vid järnbruken arbetas vanligen dygnet
om, med ombyte af arbetare hvar åttonde timme samt trenne sådana
arbetsskift för hvarje arbetare under loppet af tvenne dagar.
c) För sjuk- och pensionskassor redogjordes utförligt af 1884 års
kommitté, hvarjämte numera lämnas årliga berättelser om
registrerade kassor. Vi ägna åt denna fråga en särskild artikel
här nedan.
d) Angående fattighjon med full försörjning- anordnades år 1884 en
utomordentligt detaljerad undersökning, hvaraf ett prof är anfördt
under afd. Fattigvården i det föregående. Bland de vunna resultaten
må här anföras, att dödligheten bland dessa fattighjon visade
sig i åldrarna öfver 65 år tämligen nära sammanfalla med den
motsvarande i dessa åldrar för befolkningen i dess helhet.
e) Fördelning-en efter ålder och civilstånd inom olika
yrken undersöktes äfven år 1884 och gaf flera intressanta
resultat, för hvilka dock här icke är tillfälle att redogöra.
Om ungefärliga hela antalet gifta inom olika yrken upplyser
redan den allmänna befolkningsstatistiken, nämligen
vid folkräkningarna. Äfven om barnantalet inom olika yrken och
samhällsklasser lämnar redogörelsen för 1890 års folkräkning
upplysningar, som dock ännu ej blifvit föremål för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
