Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.2. Sociala förhållanden och socialstatistik - XVI.2.e. Sjuk- och begrafningskassor, af t. f. förste aktuarien i Statistiska centralbyrån H. Burström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
des till och med skyldighet för skråna till dylikt understöd. Genom
1864 års förordning angående utvidgad näringsfrihet upphäfdes
visserligen denna skyldighet, som redan 1846 öfverflyttats på de
efter skrånas upphörande bildade handtverks- och fabriksföreningarna,
men de sålunda uppväckta och vidmakthållna själfhjälpssträfvandena,
hvilka äfven därförut vunnit anslutning inom kretsar, som
stodo utanför skråväsendet, hafva dock på frivillighetens väg
alltjämt fortlefvat och särskildt sedan midten af 1870-talet nått
en ansenlig utveckling. Härtill synnerligen kraftigt bidragande
faktorer hafva varit dels de mångahanda samhällsrörelser, som de
sista årtiondena gjort sig gällande, särskildt bland de arbetande
klasserna, såsom nykterhetsverksamheten, fackföreningsväsendet,
de religiösa rörelserna m. fl., och hvilka i många fall
äfven varit riktade på bildande af sjuk- och begrafningskassor
(»kassor inom slutna kretsar» och »yrkeskassor»), dels ock den
pågående omdaningen af vårt industriella lif, som möjliggjort
grundandet af dylika kassor vid enskilda större fabriker och verk
(»fabrikskassor»). En fjärde grupp bland de nuvarande sjuk-
och begrafningskassorna bilda de s. k. »allmänna kassorna», med
förebild i de forna allmänna gillena och hvilka räkna sitt största
antal i de s. k. hundramannaföreningarna, hvilka uppstått vid midten
af 1870-talet.
Enligt landshöfdingarnes femårsberättelser, hvilkas redogörelser i
detta hänseende likväl knappast kunna göra anspråk på fullständighet,
funnos vid 1895 års slut i hela riket 1,519 själfhjälpskassor för
beredande af understöd vid sjukdoms- eller dödsfall. I fråga om såväl
understödens totalbelopp som kassornas kapitalbehållning kommer ej
mindre än 1/3 af rikssummorna ensamt på Stockholms stad. Antalet
delägare i samtliga kassor kan för närvarande i rundt tal anslås
till 250,000, utgörande omkring 5 % af rikets folkmängd, mot
år 1884 inemot 140,000 medlemmar, eller 3 % af folkmängden. -
De största kassorna äro Nykterhetsvännernas allmänna sjuk- och
begrafningskassa (15,587 medlemmar vid 1898 års slut) med säte i
Södermanlands län men hvars verksamhetssfär omfattar hela riket
samt föreningen Enighet ger styrka i Stockholm (10,828 medlemmar).
Af de 1,519 kassorna år 1895 meddelade 1,251 både sjuk- och
begrafningshjälp, 117 sjukhjälp men ej begrafningshjälp samt 151
begrafningshjälp men ej sjukhjälp. Bland dessa kassor finnes dock
ett ej ringa antal, som äfven afser att bereda sina delägare andra
förmåner än understöd vid sjukdoms- eller dödsfall, såsom nödhjälp
och tillfälligt understöd, pensioner eller ålderdomsunderstöd,
reshjälp, förkofran i socialt och intellektuellt hänseende
m. m. Inom några kassor gäller försäkringen äfven delägarnes
hustrur och barn samt änkor. Vid de flesta fabrikskassor är inträde
obligatoriskt. Arbetsgifvaren bidrager därvid i regeln med något
understöd, antingen kontant eller in natura, såsom i form af fri
läkarvård, fri medicin eller dylikt.
Tillsammans kommo år 1895 vid pass 49,000 personer eller deras
anhöriga i åtnjutande af understöd från dessa kassor, med ett belopp
af 1,800,000 kronor. Kassornas behållning vid årets slut steg till
omkring 5,675,000 kronor, och i afgifter erlades af delägarne samma
år omkring 2,250,000 kronor.
Såsom nämndt, har det svenska sjukkasseväsendet utvecklats på
frivillighetens väg utan något ingripande från statens sida till
införande af obligatorisk sjukförsäkring. I viss mån har dock staten
på sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
