Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fysisk geografi. Inl. av [G. Sundbärg] Gunnar Andersson - 1. Ytbildning. Av Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTBILDNING.
5
betydande del erinrar om nästföljande huvuddel, eller det mellansvenska
låglandet.
Ett huvuddrag i övre Sveriges natur är den starka motsättningen
mellan å ena sidan de talrika, i förhållande till sin längd väldiga
floddalar, som i riktning från nordväst till sydost genomfåra ifrågavarande
trakter, och å andra sidan det stora fjäll- ocli skogsland, som intager
områdena mellan floderna. (Jfr även artikeln Vattensystem.)
Foto. Ludvig Wåstfelt,
Sjön Laitaure, Lappland.
Ehuru olikheterna i natur mellan älvdalarna ocli mellanliggande land
äro ytterst påfallande, är dock likheten mellan de förra å ena sidan och det
senare å andra inom olika delar av Nordsverige mycket betydande.
Annorledes förhåller det sig, om man från väster till öster på olika
breddgrader genomfar landet. Då särskiljas lätteligen trenne i dess
längdriktning gående bälten: längst i väster fjällens och de stora sjökedjornas,
därefter moränmarkernas och myrområdenas och slutligen
havsavlagringar-nas. Dessa bälten övergå visserligen i varandra men äro dock i
allmänhet väl markerade.
a. Fjällens och de stora sjöarnas bälte. De svenska fjällen utgöra,
såsom förut framhållits, en del av en vidsträckt bergskedja, som inom
Sverige intager ett område utmed gränsen mot Norge av omkring 100
km bredd och vilket sträcker sig från landets nordspets ned till nordii-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
