- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
18

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fysisk geografi. Inl. av [G. Sundbärg] Gunnar Andersson - 1. Ytbildning. Av Gunnar Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

I. FYSISK GEOGRAFI.

nämnda område är södra Skånes skogrikaste trakt, där stora bokskogar ge
landskapet ett fängslande behag, som förhöjes av fältens gröna ytor och
sjöarnas speglande vatten. Trakterna nedanför Söderåsens sluttningar,
från Ringsjön till det stenkolsförande området vid Billesholm och Bjuv,
hava även delvis att uppvisa en liknande natur. Inom den flackare
delen av slättlandet ha däremot skogarna mindre utbredning, och det vida
perspektivet över de stora odlade ytorna brytes endast av de kringströdda
gårdarna, omgivna av planteringar, samt gärdesgårdarnas och pilvallarnas
långa linjer. Kontrasten mot det övriga Sverige framhäves även av den
genomgående skillnaden i byggnadsstil och byggnadsmaterial.
Byggnader av trä äro så gott som okända på den skånska slätten; tegel, gråsten
och lera hava intagit dess plats.

Även den skånska lmsten har en helt annan natur än det övriga
Sveriges. Jämte Gottland och Öland äro Skåne och södra Halland de enda
delar av landet, som icke kringgärdas av en skärgård. Den nästan
horisontellt liggande berggrunden löper med en svag lutning ut i havet, i en
långgrund, öppen kust. Utmed de östra och södra kusterna rasar bränningen
fritt och har där tillsammans med vinden skapat måleriska dynlandskap.
Yid Öresund, där havets kraft är mindre, hava vind och ström utmed den
långgrunda kusten hopat massor av fin sand och lerslam, som givit
upphov till fruktbara marskängar.

Söker man överblicka de ovan framställda naturförhållandenas
inflytande på den allmänna kulturella utvecklingen inom Sveriges olika
landsändar, ger den på sid. 106 meddelade kartan över folktätheten tillfälle
till intressanta jämförelser. De tre bältena inom övre Sverige
återfinnas väl skilda även på folktäthetskartan. (Den talrikare
invånarstoc-ken i det stora sågverksdistriktet mellan Härnösand och Söderhamn har
ju sin lätt begripliga lokala förklaring.) Det mellansvenska låglandets
gynnsamma naturförhållanden hava inom detta höjt folktätheten en grad,
men inom det småländska höglandet faller densamma ånyo en, ehuru det
sydligare läget och det gynnsammare klimatet håller den en grad högre än
inom motsvarande delar av övre Sverige. Skånes bördiga slätter äro även
de tätast befolkade större områdena av riket, men till och med på
folktäthetskartan framträder tydligt nog t. ex. det över slätten uppstickande
lilla urbergsområdet Romeleklints ogynnsamma inflytande i nu
ifrågavarande hänseende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free