Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fysisk geografi. Inl. av [G. Sundbärg] Gunnar Andersson - 2. Vattensystem. Av A. Wallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENSYSTEM.
25
vattendrag (medeltal för längre tidsperioder).
Sommarlågvatten Hösthögvatten Vinterhögvatten [-Medelvariation-] {+Medel- variation+} Absolut variation
Datum Storlek Datum Storlek Datum Storlek cm cm
cm cm cm
30 sept. + 10 22 okt. + 15 — — 427 570
10 » —15 22 . + 37 — — 384 536
31 aug. — 23 7 » + 57 — — 309 430
5 sept. — 45 21 . + 63 - — 293 439
29 ang. — 33 6 > —11 — — 143 202
24 » —15 30 sept. +17 — — 117 175
4 sept. —11 18 okt. +10 — — 78 113
5 » — 22 25 » +24 — — 111 183
26 aug. — 34 18 nov. + 29 — — 160 290
16 » . — 53 1 » + 23 8 jan. + 45 156 250
2 » — 50 19 okt. + 29 7 » + 56 140 208
15 » — 58 20 . + 66 9 » + 68 142 195
8 sept. — 40 12 » +13 19 > + 42 120 184
lägsta kända vattenståndet resp. mellan det normala hög- och
lågvattenståndet.
Uti bifogade diagram äro återgivna medelvariationerna hos en del svenska älvar,
som kunna betraktas såsom typiska för de ovannämnda grupperna. De äro
konstruerade efter medeltalen för varje dag under en längre period. Tydligt är, att
de endast återgiva de mest framträdande variationerna, men icke detaljerna.
Uti Tab. 3 äro för en del typiska floder återgivna värdena å storlek och
tidpunkt för vinter- och sommarlågvatten samt vår-, höst- och vinterhögvatten
ävensom variationens belopp.
Uti Tab. 4 äro en del karakteristiska vattenmängder sammanställda. Värdena
få icke anses definitiva, då för närvarande tillräckliga undersökningar icke
föreligga. De data, som upptagits, äro exceptionell högvattenmängd eller högsta kända
vattenmängd, normal högvattenmängd eller medeltalet för flera år av de högsta
vattenmängder, som under varje år förekommit, medelvattenmängd eller
medeltalet för flera år av de årliga medelvattenmängderna, normal lågvattenmängd
eller medeltalet för flera år av de lägsta vattenmängder, som under varje år
förekommit, exceptionell lågvattenmängd eller lägsta kända vattenmängd ävensom
kvoterna mellan exceptionell hög- och lågvattenmängd, hög- och
medelvattenmängd samt medel- och lågvattenmängd. Vattenmängderna äro angivna dels i
kubikmeter pr sekund, dels i sekundliter pr kvadratkilometer (si pr kvkm)
samt medelvattenmängden även i mm.
Övre Sveriges fjällfloder hava sina hydrografiska förhållanden präglade av
fjällen med deras säkerligen rikliga nederbörd. Ett varaktigt snötäcke av
betydande tjocklek ligger i allmänhet under mer än halva året. Vårflödena bliva
därför av dominerande betydelse och jämte dessa en utpräglad och långvarig
lågvattensperiod under vintern, då endast obetydlig atmosfärisk nederbörd
tillföres floderna, som matas av i sjöar och grundvatten magasinerade vattenförråd.
Följden blir en stor årlig variation, i regel störst hos de nordligaste floderna.
Den absoluta variationen växlar mellan 4—6 m. Vinterns vattenstånd nedgår
betydligt lägre än sommarens och detta mera ju längre mot norr man kommer.
Tidpunkterna för vinterns lägsta vattenstånd försenas även mot norr.
Snösmältningens gradvisa fortskridande om våren och försommaren i de stora
vattenområdena med deras växlande höjdförhållanden åstadkommer, att
vårflödena vara länge och i regel uppdelas i flera skilda flöden. I de nordliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
