Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fysisk geografi. Inl. av [G. Sundbärg] Gunnar Andersson - 2. Vattensystem. Av A. Wallén - 3. Klimat. Av N. Ekholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMAT.
29
Avloppsälvarnas medelavrinning är relativt liten beroende på den stora
sjö-avdunstningen. Den nedgår alltså i Norrström till 9 si pr kvkm (280 mm), i
Motalaström till 7"i si pr kvkm (220 mm) och i Götaälv till 10’5 si pr kvkm
(330 mm). Däremot äro variationerna mycket små, alltså högvattenmängderna
små och lågvattenmängderna stora. I Motalaström är högsta vattenmängden
sålunda blott 4’5, i Götaälv 2’7 gånger lägsta vattenmängden.
Avrinningsprocenterna torde uppgå till omkring 40 %.
3. KLIMAT.
Av Sveriges hela yta ligga 65 000 kvadratkilometer, eller omkring 15
%, norr om polcirkeln; det övriga tillhör tempererade zonen.
Såsom redan i det föregående anmärkts, åtnjuter Skandinavien ett i
förhållande till sitt nordliga läge synnerligen gynnsamt klimat.
Huvudorsaken därtill bör sökas i de ’ljumma hav, som skölja Västeuropas kuster
och vilka själva uppvärmas av Golfströmmen. Denna värmefördelning
förorsakar direkt en särskild lufttrycksfördelning, genom vilken i hela
nordvästra Europa framkallas förhärskande sydlig till västlig vind,
blåsande från de varma haven, i synnerhet vintertiden. Därigenom uppstår
en alldeles utomordentlig stegring av vintertemperaturen på Norges kuster
och en ganska betydlig förmildring av den kalla årstiden även i den inre
och östra delen av Skandinaviska halvön.
Redan Sveriges stora utsträckning i nord-sydlig riktning, mer än en
sjundedel av avståndet från polen till ekvatorn, framkallar en betydlig
klimatisk olikhet mellan landets norra och södra delar, vilken ytterligare
ökas därigenom, att norra delen är genom skandinaviska fjällryggen
avstängd från de varma sydvästvindarnas inflytande och dessutom har en
större höjd över havet än den södra. I följd härav sjunker i den
nordligaste delen årets medeltemperatur under fryspunkten, medan den på södra
och sydvästra kusten stiger till mellan 7° och 7 1/2° C. Tab. 5 anger
för några orter i vårt land medeltemperaturen i januari, april, juli och
oktober samt för hela året, enligt iakttagelser gjorda under de 57 åren
1859—1915. Men enär endast vid en del av orterna iakttagelserna pågått
hela denna tid, så har medeltemperaturen för de övriga beräknats ur
skillnaden mellan temperaturerna vid en av dessa orter och vid en närbelägen,
där iakttagelser gjorts under alla 57 åren.
För jämförelses skull ma nämnas, att årliga medeltemperaturen är 9’1°
i Berlin (stadens inre), 10-0° i London (observatorium i Greenwich), 10-7°
i Paris (stadens inre) och 11-3° New York (Central Park).
Utrymmet har ej medgivit att i tabellen införa medeltemperaturen för alla
månaderna, men januari och juli giva en god föreställning om vinterkölden och
sommarvärmen, under det. att april och oktober visa, huru våren och hösten
närma sig årets medeltemperatur. Då orterna i tabellen äro ordnade från norr
till söder, så får man också en god föreställning om temperaturens tilltagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
