- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
36

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fysisk geografi. Inl. av [G. Sundbärg] Gunnar Andersson - 3. Klimat. Av N. Ekholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

I. FYSISK GEOGRAFI.

land. Men också våren är långvarig på denna ö och ger först sent vika för
sommaren. Dessa egendomligheter bero tydligen på Östersjöns inflytande. En
granskning av tabellen visar, att samma företeelse, ehuru mindre utpräglad,
också äger rum på andra maritimt belägna orter i Sverige.

Längden av den från nattfroster fria årstiden är av stor betydelse för
växtligheten. De tidiga nattfrosterna mot slutet av sommaren äro åkerbrukets
farligaste fiender i flera av Sveriges landskap, särskilt i Norrland. I Karesuando
inträffar den sista frosten i medeltal den 15 juni och den första på hösten den
27 augusti; endast 72 dagar äro alltså frostfria. I Stockholms omnejd däremot
äro 4 V2 månader och på ön Ven i Öresund till och med mer än sex månader
frostfria. Även här visar sig alltså klimatet i allmänhet gynnsammare, ju längre
man kommer söder ut, i det att den frostfria årstiden blir allt längre. Dock
finnas några märkliga undantag. leke blott Sveg i det kalla Härjedalen utan
också Skeppsholmen (n. br. 57° 51’, ö. 1. 13° 39’) i södra Älvsborgs län har en
kortare frostfri tid än norra Lappland, nämligen Sveg från den 15 juni till den
13 augusti, eller blott 58 dygn, och Skeppsholmen från den 20 juni till den 25
augusti, alltså endast 65 dygn. På dessa orter är nattfrost ej sällsynt i juli,
som eljest i regeln är frostfri till och med i Karesuando och Jokkmokk. Att
nordligaste delen av Sverige är jämförelsevis frostfri under högsommaren beror
utan tvivel på nattens korthet. Vid föregående beräkning har såsom frost
räknats de fall, då minimitermometern nedgått till eller under fryspunkten. Men
anteckningarna visa, att nattfrosten vanligen ej gör nämnvärd skada, förrän
minimitermometern nedgått till — 1°, varvid också är att märka, att marken genom
den nattliga utstrålningen i regeln avkyles mera än termometern, som sitter
minst en meter över marken och genom tak är skyddad mot utstrålning.

Om Sveriges klimat kan i allmänhet sägas, att det ligger ungefär mitt
emellan det kontinentala och det maritima, dock så, att norra delens
klimat mera närmar sig det förra och södra delens det senare. Skillnaden
mellan sommarens och vinterns temperatur är hos oss mycket större än
i västra Europa men mycket mindre än i det inre av Ryssland och i
Sibirien. Sommarens högsta temperatur stiger under de flesta år och på de
flesta orter till 30° C., under det att vinterns lägsta temperatur sjunker
till — 15° eller — 20° i södra delen och till — 30° eller — 40° i norra
delen av Sverige. I grannskapet av »köldcentra» är det icke sällsynt, att
kvicksilvret fryser, och sprittermometern har där nedgått till omkring
— 50° C. Emellertid visar dödlighetsstatistiken, att våra kalla vintrar icke
äro ohälsosamma. Det är tydligt, att södra Europas folk lida mera av för
mycken värme än de nordliga folken av för mycken köld. För övrigt
har den nordliga vintern också sina särskilda behag, som icke stå
tillbaka för sommarens.

Snö faller varje vinter i hela Sverige, men den tid, under vilken marken är
snötäckt, växlar betydligt från landskap till landskap och från ett år till ett
annat. I Skåne kvarligger snötäcket på öppen slätt i medeltal endast 47 dygn,
i det övriga Götaland 50 till 93 dygn, i Svealand 86 till 140 dygn, i södra
Norrland 140 till 170 och i norra Norrland 170 till 190 dygn. Under den
stränga vintern 1880—81 kvarlåg snötäcket i Stockholms län 166 dygn, men
under den milda vintern 1881—82 endast 33 dygn. I allmänhet ligger
snötäcket kvar längre i skog än på öppen slätt, med en tidsskillnad av 2 till 15
dygn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free