- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
65

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fysisk geografi. Inl. av [G. Sundbärg] Gunnar Andersson - 5. Växtgeografi. Av H. Hesselman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄXTGEOGRAFI.

65

Foto. Gösta Florman, Stockholm.

Vid kvarnbäcken. Från Rättvik.

De edafiska växtsamhällena i vårt land förekomma på sådan mark eller
sådana ställen, där antingen för mycken fuktighet eller vatten utesluter
en trädvegetation, såsom torvmarker, sjöar, stränder etc., eller där jorden
är så grund, att träden ej kunna få tillräckligt fäste, såsom på klippor etc.

Den svenska insjövegetationen är ej artrik, men ofta yppig.
Stränderna kransas av ett höggräsbälte av vass (Phragmites communis), säv
(Scirpus lacustris), dyfräken (Equisetum limosum), högväxta starrarter
(Carices), tuvdun (Typha-arter) m. fi. Längre ut i vattnet vidta gula och
vita näckrosor, natearter (Potamogeton), Batrachium- och
Myriophyllum-arter m. fi. För norra barrskogsregionen särskilt karakteristiska äro
stora bestånd av Sp<xrganium-a.rteT med långa smala, flytande blad,
som täcka stora vattenytor. Insjövegetationen är yppigast, där bottnen
utgöres av lera, således i allmänhet nedanför högsta marina gränsen, medan
sjöar med botten av grus eller sand äga en visserligen artrik, men dock
ganska gles vegetation. På det stora hela avtar vattenväxtfloran såväl i
yppighet som artrikedom mot norr, och fjällregionens sjöar sakna nästan
blomväxter helt och hållet.

Genom att de döda, multnande växtresterna anhopas i vattnet, fyllas
många sjöar så småningom igen, vegetationen från stränderna tränger allt
mer ut över vattenytan, vilken slutligen kan helt försvinna. De döda
växtresterna bilda torv, och på så sätt ha många torvmarker i vårt land
uppstått. Från dylika bildningshärdar kunna torvmarkerna så småningom

5—123iS3. Sveriges land och folk. J.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free