- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
86

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 1. Översikt av svenska folkets historia. Av E. Svensén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

II. DET SVENSKA FOLKET.

katolsk grund uppförda Livländska förbundsstaten sönderfallit, och från 1561
tvistade grannstaterna om dess arv. Sverige kunde ej tillåta, att den tillföll
vare sig det barbariska Ryssland, det av katolicismen behärskade Polen eller
det avundsjuka, på unionens återställande alltid ruvande Danmark; och av
ren omtanke för egen säkerhet nödgades det rycka till sig så stor del som
möjligt av det livländska arvet. Härav uppstod den långvariga kamp om
östersjöväldet, som förde Sverige till höjden av storhet och branten av
undergång. östersjöväldet var för Sverige en geografisk nödvändighet i en tid,
då vägarna vida oftare buro över vatten än över land och då det från
Stockholm var vida lättare att färdas till Riga än till Småland eller
Västergötland. De närmare följderna av alla dessa nya förvecklingar inträda dock först
under nästa tidevarv —- den period som inledes med Gustav II Adolfs
tronbestigning och finner sin avslutning med Karl XII:s död utanför
Fredriks-liald.

Jämfört med det starkt upprörda unionstidevarvet, var 1500-talet i vårt
land, nedanför tronen, kanske ej så rikt på stora och intressanta
personligheter. Även är landets andliga uppblomstring under denna tid icke på långt
när så framträdande som den ekonomiska och den politiska. Tidens storverk
på det andliga området, kyrkoreformationen, bar sina vackraste frukter först
under nästa århundrade. Av dem, som fullbordade reformationsverket i vårt
land, bör dock alltid ihågkommas Olaus Petri, en av vår historias ädlaste
personligheter och av utomordentlig betydelse för vårt folk såväl på det kyrkliga
som på det litterära området. — Även Sveriges båda största sjöhjältar, Jakob
Bagge och Klas Horn, tillhörde detta tidevarv.

Sveriges yttre gränser undergingo under denna tid tvenne förändringar, i
det Estland förvärvades år 1561, varemot ön Gottland år 1570 definitivt
avträddes till Danmark.

Sveriges politiska storhetstid (1611—1718). För att icke avbryta
sammanhanget pläga vi i vår historia räkna denna period redan från konung
Gustav II Adolfs tronbestigning (1611), ehuru den naturligtvis rättare
dateras från hans uppträdande å den stora europeiska krigsskådeplatsen (1630).

Sveriges regenter under det för oss så märkvärdiga 1600-talet voro Karl
IX (1599—1611), Gustav II Adolf (1611—32), Axel Oxenstierna såsom ledare
av drottning Kristinas förmyndarstyrelse (1632—44), Kristina såsom
full-myndig drottning (1644—54), Karl X Gustav (1654—60), Karl XI:s
förmyndarstyrelse (1660—72), Karl XI såsom fullmyndig konung (1672—97)
samt Karl XII (1697—1718). Världshistorien kan ej mångenstädes
uppvisa en sådan rad av överlägsna personligheter såsom efter varandra ledare av
ett folks öden. Blott den andra av de båda förmyndarregeringarna (1660—72)
gör ett intryck av obetydlighet, och tiden för dess styrelse betecknar en
märklig svaghet i den annars lysande tavlan.

Gustav II Adolfs personlighet och öden, liksom ock vårt folks historia
under honom, tillhöra världshistorien och äro allmännare och bättre kända än
någon annan period av vår historia. Hans uppträdande i det stora
världskriget var lika mycket en handling av självförsvar för Sveriges folk mot
Wallensteins och de katolska furstarnas högtflygande planer på herravälde över
Östersjön och dess stränder som en högsinnad hjälp åt Sveriges tyska
tros-f ränder.

Segern vid Breitenfeld (1631) lyfte Sverige med ens till rangen av en
stormakt. Dess nyvunna ställning hotades väl genom den store konungens
hjältedöd, på Lützens slagfält (1632), men räddades genom Axel Oxenstiernas
stats-mannasnille och de svenska generalernas lysande krigsbragder, som även under
krigets senare skede tillförsäkrade Sverige en långt mera betydande ställning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free