- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
105

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 2. Demografiska förhållanden. Av [G. Sundbärg] E. Arosenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOLKMÄNGDSTÄTHETEN.

105

undersöker förhållandena inom landets olika delar. I Tab. 8 äro de
relativa talen härutinnan lämnade för de olika länen; på kartan å sid. 106
är en uppdelning gjord med ledning av talen för varje kommun.

På den nämnda kartan äro åtskilda sju olika gradationer av
befolkningstäthet, nämligen: mindre än 1 person pr kvkm (land); 1—4; 5—9;
10—14; 15—24; 25—49 samt slutligen 50 personer och däröver, allt pr
kvkm.1

Den glesast befolkade regionen sträcker sig som ett brett bälte från hörnet av
gränserna mot Norge och Finland utefter den förstnämnda gränsen in i Jämtland.
Sedan detta bälte varit nästan avbrutet i trakten av den jämtländska järnvägen,
begynner det ånyo svälla, omfattar större delen av det gamla landskapet
Härjedalen samt det nordligaste hörnet av Dalarne och når sålunda, om än
obetydligt, in i Svealand.

öster om denna region vidtager den andra, eller de kommuner, som hava en
folkmängdstäthet av 1—4 inv. pr kvkm. Denna region upptager större delen av
gränsbygden mot Finland och sträcker sig sedan som ett vanligen ganska brett
bälte genom hela Norrland och in i Dalarne, som till stor del är å kartan
belagt med motsvarande färgbeteckning; även ett par socknar i Värmland höra hit.

Den tredje zonen, med en folkmängdstäthet av 5—9 personer pr kvkm, är ej
så sammanhängande som de båda först nämnda. Hit höra i allmänhet
kusttrakterna i övre Norrland, dock stundom avbrutna av tätare befolkade bygder.
I det inre av Gävleborgs och Kopparbergs län upptager denna zon rätt stora
områden. För övrigt påträffas spridda socknar med denna folkmängdstäthet längre
söderut, på Kolmården, på Tiveden, i Dalsland, i Småland och på Gottland.

Den fjärde täthetsgraden, 10—14 inv. pr kvkm, skulle motsvara det abstrakta
medeltalet för hela Sverige. Denna täthet anträffas redan i Norrbotten i ett
par kustsocknar, likaledes i ett par Västerbottenssocknar, blir sedan i
Ångermanland vanligare, men tillika redan där avbruten av trakter med ännu tätare
befolkning. — Ifrågavarande täthetsgrad förekommer i ett stort antal kommuner
i Svealand, Dalsland, Småland och Gottland.

Den femte täthetsgraden, 15—24 inv. pr kvkm, förekommer redan i några
socknar i Ångermanland och något oftare i södra delen av Norrlands kustland, i
större sammanhängande områden i sydöstra Dalarne och kring Mälaren och blir
sedan den i Götaland norr om Malmöhus län vanligast förekommande.

Den färgbeteckning, som utmärker en folkmängdstäthet av 25—49 inv. pr
kvkm (den sjätte graden), förekommer sporadiskt redan i Västernorrlands
sågverksbygder, men blir först i Mälardalen allmännare. En stor del av Skaraborgs
län är belagd med denna färg och likaså östgötaslätten. Den torde representera
den högsta täthet, som — bortsett från några undantagsfall — kan förekomma
i en svensk jordbruksbygd norr om Skåne.

Med den högsta täthetsgraden, 50 inv. och däröver pr kvkm, är man
merendels inne på industrikommunernas område. Även denna gradation är representerad
på den norrländska landsbygden genom några socknar, alla starkt industrialiserade.
I Mälarlandskapen uppträder denna gradation sparsamt, vanligen i socknar, som
innesluta en järnvägsknut, ett större bruk el. dyl. Något oftare förekommer den
i Götaland, mestadels även här antydande andra huvudnäringar än lantbruket.

1 Grupperingen är gjord så, att en folkmängdstäthet av exempelvis 14’6 är förd till
gruppen 15—24. Några avvikelser från kommunindelningen hava doek skett vid kartans
uppgörande: de viktigaste äro att i de norrbottniska gruvsocknarna municipalsamhällena
(Kiruna, Gällivare kyrkostad, Malmberget) utbrutits och folktätheten beräknats särskilt för
socknarna i övrigt. Likaledes har folktätheten beräknats särskilt för några
kapellförsamlingar (vilka icke äro egna kommuner) i norra Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free