Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 2. Demografiska förhållanden. Av [G. Sundbärg] E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAND OCH STAD.
113
turistsynpunkt är Stockholm allmänneligen erkänt som en av de skönaste
platser i världen, och i mån av lättade förbindelser med främmande
länder torde dess dragningskraft också alltmera komma att göra sig
gällande.
Sveriges andra stad efter folkmängden och dess främsta exportstad
är Göteborg, vid Götaälvs utlopp i Västerhavet, med numera, jämte
förstäder, något över 200 000 inb., mot vid nittonde århundradets början
blott sextondedelen. Göteborg är en rik och välbyggd stad, känd för sin
högt utvecklade kommunalanda. Såsom handelsstad har den kanske det
yppersta läget i hela den skandinaviska Norden; likväl har även
Göteborg, liksom Stockholm, under senare tider i främsta rummet utvecklats
såsom fabriksstad.
Såväl med hänsyn till folkmängd som till industri och handel
intages tredje rummet bland våra städer av Malmö, Skånes huvudstad,
med något mer än 100 000 inb. Yid förra århundradets början uppgick
folkmängden knappt till 4 000.
Av våra övriga större städer äro Norrköping, Borås, Jönköping och
Eskilstuna i främsta rummet fabriksstäder, de båda första särskilt
kända för sin vävnadsindustri, Jönköping för sina tändstickor och
Eskilstuna för sina järn- och stålvaror. Sundsvall äger väl blott (med förstäder)
20 000 inb., men det är den största trävaruhandelsstaden i Europa. Gävle
och Söderhamn äro även betydande handelsplatser i samma bransch.
Uppsala och Lund äro sätena för Sveriges bägge statsuniversitet.
Karlskrona är huvudstationen för Sveriges krigsflotta. Örebro vid Hjälmaren
utvecklar sig alltmer till en centralpunkt för de inre delarna av
Mellansverige; en liknande ehuru något mindre medelpunkt artar sig Linköping
att bli; Hälsingborg är en hastigt uppblomstrande handels- och
fabriksstad vid smalaste delen av Öresund. Västerås och Halmstad hava
företrädesvis industrien att tacka för sitt uppsving.
Av våra mindre städer (under 20 000 inb.) torde här endast behöva nämnas
Falun, vid den världsbekanta koppargruvan, Visby, ön Gottlands märkvärdiga,
minnesrika huvudstad, Luleå, utskeppningsort för järnmalmen från Gällivare,
Trälleborg, överfartsorten till kontinenten, samt Motala, känd genom sin ryktbara
mekaniska verkstad. En mängd av Sveriges mindre städer äro till följd av sitt
natursköna läge ofta nämnda inom turistlitteraturen, så Södertälje (numera även
en framåtgående industristad), Ängelholm, Strängnäs, Marstrand, Gränna, Säter
m. fi.
Före den moderna storindustriens uppkomst i vårt land levde våra
städer, oavsett ett vanligen ganska betydande jordbruk, i främsta rummet
av handeln. Belysande härför är, att det stora flertalet äro belägna vid
havet eller vid de stora insjöarna, vilkas förbindelse med havet var lätt.
Vid det nittonde århundradets början ägde Östersjökustens städer
(Bottniska viken oavsett) 57 % av hela vår stadsbefolkning; numera har denna
andel nedgått till omkring 40 %. Västkustens städer däremot, som vid
förra seklets början upptogo blott 15 %, ha nu hunnit till mer än 25 %.
8—123483. Sveriges land och folk. /.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
