Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 3. Folklynne och sociala förhållanden. Inl. av G. Sundbärg, rev. av J. Asproth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKLYNNE OCH SOCIALA FÖRHÅL LANDEN.
137
Läskunniga och icke läskunniga bland de värnpliktiga (omkring år 1900).
för oss vid jämförelse med motsvarande data frän andra länder, och detta
gäller såväl gossar som flickor.
Ovan anförda siffror för de värnpliktigas kroppslängd tala tydligt om framsteg
hos vårt folk i fråga om fysisk utveckling. I samma riktning gå de tal, som
angiva procenten av till krigstjänst oantagliga. Desamma utgjorde i genomsnitt
för de sex årtiondena 1831—40 till 1881—90 samt för tioårsperioden 1901—10
resp.: 35’7, 36’4, 35*7, 27’8, 23"6, 20’ä och 20"i %, alltså i det hela en
betydande förbättring. I jämförelse med andra länder är den svenska
kassationspro-centen ovanligt låg. I detta sammanhang förtjänar också erinras om vårt lands
utomordentligt lyckliga ställning med avseende å dödlighetsförhållandena samt
den starka nedgången av dödlighetssiffran, ej minst under senaste årtionden.
Jfr i övrigt avdelningen Fysisk antropologi.
Yad folkupplysningen angår, torde vara allmänneligen känt, att
samtliga de skandinaviska folken härutinnan intaga en mycket fördelaktig
ståndpunkt. För Sverige egendomligt är, att konsten att läsa innantill
i bok hos oss varit allmänt utbredd redan under flera generationer. Härav
har hos Sveriges folk åstadkommits en andlig mognad, som erbjuder en
ovanligt solid grundval för fortsatt utbildning. Ä andra sidan saknas
kanske till följd härav understundom den ungdomliga entusiasm för
kunskapers inhämtande, som ofta träffas hos nationer, där de stora massorna
först nyligen hunnit fram till den bokliga bildningens källor.
Generationer av vårt folk ha alltså redan införts i det uppfostrande
tankearbete, som läskunnigheten alltid medför. Gentemot detta står,
att landets vidsträckthet och glesa befolkning, väl också mångenstädes
fattigdomen, medfört, att livet självt ej hos oss lämnar så många tillfällen
till andlig utbildning som i rikare och mera tätt befolkade länder.
Härav följer, att den andliga utvecklingen ofta hos vårt folk förefaller
ojämn och ej har förmåga att göra sig fullt gällande i det praktiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
