Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 3. Folklynne och sociala förhållanden. Inl. av G. Sundbärg, rev. av J. Asproth - Kriminalförhållanden. Av [G. Sundbärg] G. Adolf Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
II. DET SVENSKA FOLKET.
säkerligen till allvarligt övervägande. Att dock varken i jämförelse med flydda
tider eller med andra folk förhållandena äro så ofördelaktiga, som stundom
angives, detta är av statistikens vittnesbörd oemotsägligt, över huvud hava de
långvariga krigen kvarlämnat i vårt folks lynne en viss våldsamhet, som icke
i samma grad återfinnes t. ex. hos våra grannfolk —• hos vilka senare i stället
frekvensen är större än i Sverige i fråga om flera andra arter av förbrytelser.
Av Tab. 31 framgår, att frekvensen av grövre brott är ojämförligt
starkast i åldrarna 18—30 år och därnäst i åldrarna 15—18 ocli 30—40 år.
Den bland nästan alla folk i våra dagar hörda klagan över en tilltagande
brottslighetsfrekvens bland minderåriga har även försports i vårt land; en
noggrann undersökning har emellertid visat, att en försämring visserligen
kunde iakttagas intill slutet av 1890-talet inom de tidigare
ungdomsåldrarna (15—21 år), men att numera en förbättring synes ha inträtt.
Av de för grövre brott sakfällda åren 1901—10 voro bland männen 80 % och
bland kvinnorna 79 % ogifta. Av hela antalet voro blott 0"27 % analfabeter,
men ej mindre än 3’6ö % voro okunniga i skrivning. I goda förmögenhetsvillkor
befunno sig l’i %, i bärgliga 23’4 %, i knappa 58’7 utfattiga voro 16’t
(bortsett från en del obekanta fall). Utom äktenskapet födda voro 11’6 %,
vilket tal utvisar en högre brottslighetsfrekvens hos denna grupp än hos den
övriga befolkningen. 28’8 % bland männen och 20’0 % bland kvinnorna hade förut
varit sakfällda för grövre brott. Bland såväl män som kvinnor är
återfallsfrekven-sen stadd i påtaglig minskning.
Av samtliga i rikets fängelser under åren 1901—10 för undergående av
straffarbete nyintagna fångar uppgåvo sig 53’8 % bland männen och 15"S % bland
kvinnorna ha begått sina brott i berusat tillstånd; 13’9 % bland männen och
5"i % bland kvinnorna sade sig, ehuru vid brottets begående icke berusade,
dock dessförinnan ha varit begivna på dryckenskap. För de under samma tid
till undergående av enkelt fängelse nyintagna voro motsvarande siffror 60’9 % och
14"3 % samt 8’3 % och 6’8 %. Ehuru åtskilliga anmärkningar kunna göras mot dessa
uppgifters absoluta tillförlitlighet, giva de dock en viss föreställning om det
inflytande, som alkoholmissbruk utövat på brottsligheten.
Under åren 1906—10 var frekvensen av vissa slag av grövre brott, uttryckt i
årliga antalet sakfällda på varje miljon av folkmängden följande (för jämförelse
anges inom klämmer motsvarande siffror för perioden 1891—95): brott mot
offentlig myndighet 64’o [30"4], förfalskningsbrott 24’ä [25’3], mened l’si [4’d9], mord
och mordförsök 1’07 [1’74], dråp och vållande till annans död 6’99 [7’2o],
barnamord, fosterfördrivning o. d. 10’36 [13’2o], misshandel 58’38 [57’3], våldtäkt 2’6»
[2-03], sedlighetsbrott 10’6i [6*6e], mordbrand 1’96 [5*ss], stöld 274’8 [252], rån
3’oo [2"44], bedrägeri och oredlighet 31’oo [17’2], andra slag 24’20 [16’4], således
i allt 515 [442], eller efter avdrag för de för mer än ett brott sakfällda:
omkring 491 [415]. Beträffande några av dessa förbrytelser lämnar Tab. 31 en
överblick även för äldre tider, vilken i flera hänseenden är av ett betydande
intresse.
Frekvensen av grövre brott inom landets olilca delar åren 1901—10 framgår
av den bifogade kartan. För att underlätta jämförelsen med motsvarande karta
i föreg. uppl. (avseende åren 1881—90), vilken grundats på färre talgrupper,
meddelas därjämte i Tab. 32 en översikt.1
Såsom grövre brott äro här ovan räknade sådana, för vilka strafflatituden
1 En detaljerad, undersökning av L. Widell, »Kriminalstatistiken i Sveriges län,
domsagor och städer», tör perioden 1901—10 linnes i »Festskrift till Pontus Fahlbeck . . .
1915» (Lund 1915), sid. 330—346.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
