Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 3. Folklynne och sociala förhållanden. Inl. av G. Sundbärg, rev. av J. Asproth - Kriminalförhållanden. Av [G. Sundbärg] G. Adolf Larsson - Seder och levnadssätt. Av [G. Sundbärg och J. P. Velander] V. Själander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEDER OCH LEVNADSSÄTT. 155
Tab. 32. Brottslighetsfrekvensen, länsvis, ären 1901—1910.
Län Antal
sak-fällda för grövre brott årl på KIOiiOO inb. (åren 19(11—10)
Stockholms stad . . . {max.) 200-75
Stockholms län . . . 5310
Uppsala > . . . 42-73
Södermanlands > . . 27-01
Östergötlands > 35-22
Jönköpings «... 2114
Kronobergs v (min.) 1645
Kalmar » . . . 32 02
Gottlands > 35-81
Blekinge n 45 77
Kristianstads * 29 88
Malmöhus J 56 34
Hallands 30 67
Göteborgs och Bohus i 65-11
Älvsborgs län..........2767
Skaraborgs > ■..........19’65
Värmlands > . . . . 28 16
Örebro -.....i 33-34
Västmanlands >..........44 46
Kopparbergs »..........37 95
Gävleborgs »..........64 20
Västernorrlands >..........50’89
Jämtlands -..........38’86
Västerbottens »..........27’41
Norrbottens >.....* 44-53
Hela riket 4935
omfattar dödsstraff, straffarbete eller avsättning och som ej försonats med
böter. För ringare brott sakfälldes 1906—10 årligen på hundra tusen inb. 197
[1891—95: 185] och för förseelser (belagda med böter av högst 100 kr.) 989
[resp. 602], Största antalet av dessa sistnämnda, nämligen 935 på hundra tusen
inb., utgöres av fylleriförseelser.
Anm. De i det föregående lämnade uppgifterna — prof. Gustav Sundbärgs
sammanställning, fullständigad med senare siffror — äro helt och hållet grundade på (len officiella
statistikens siffror och följaktligen bundna vid dess uppställning och anordning. En
fördelning av samtliga begångna förbrytelser efter deras antisociala beskaffenhet, representerad
av de olika ådömda straffsatserna, skulle tvivelsutan vara mera rationell och bringa större
klarhet över de verkliga brottslighetsförhållandena. Vidare borde antalet brott och
förbrytare räknas, icke mot hela folkmängden, utan mot den straffmyndiga delen därav (jfr
dock Tab. 31). Det har likväl icke låtit sig göra att här utföra dessa vittgående
omräkningar av det officiella statistiska materialet. Utrymmet har icke heller medgivit att
utförligare ingå på de särskilda förbrytelserna, brottslighetsförhållandena för städer och
landsbygd, hos kvinnorna och hos ungdomen, återfallsfrekvensen inom skilda kategorier
m. fl. frågor, som äro av största intresse för ett riktigt bedömande af brottslighetens
utvecklingstendenser. Överdirektör L. Widell har i ett föredrag inför Svenska
kriminalist-föreningen 1913 (ref. i dess Förhandlingar. . . 1913, sid. 2—11) framlagt en intressant
sammanställning av dessa förhållanden för tiden 1881—1910, gjord ur ovan anförda synpunkter.
Sina slutsatser — på det hela taget motsvarande uppgifterna här ovan —■ sammanfattar
han sålunda: ’Kriminalitetens utvecklingstendenser i Sverige, för så vitt de kunna bedömas
efter kriminalstatistikens siffror, visa obestridligen i flera avseenden en tillfredsställande
bild. Minskad kriminalitet bland kvinnorna, sjunkande återfallsfrekvens, i allmänhet
avtagande antal brott mot enskild person och mot egendom äro ju synnerligen glädjande
företeelser. De mörka punkterna äro brotten mot offentlig myndighet och sedlighetsbrotten.
De förstnämnda tyckas visserligen för tillfället hava nått sin höjdpunkt, men beträffande
sedlighetsbrotten synes däremot stegringen fortgå med snarast ökad hastighet.»
Seder och levnadssätt.
Det svenska folkets seder och levnadssätt ha liksom andra folks under
de senaste decennierna undergått förändringar i många avseenden. Det
utmärkande för dessa torde vara bl. a. en genomgående höjning av
levnadsstandarden, ett förminskande av de nationella egendomligheterna
under inflytande av den allt livligare samfärdseln med andra länder samt en
utjämning av skiljaktigheterna mellan olika landsdelar och skilda sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
