- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
163

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 3. Folklynne och sociala förhållanden. Inl. av G. Sundbärg, rev. av J. Asproth - Seder och levnadssätt. Av [G. Sundbärg och J. P. Velander] V. Själander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEDER OCH LEVNADSSÄTT. 163

Tab. 38. Bostadsförhållandena i Stockholm och Göteborg år 1910.

Medelhyra, kr. Antal boende Bostadstillgång outhyrda
lägenheter i % av samtliga
pr
bostadslägenhet pr eldstad pr person pr 100 lägenheter pr 100 eldstäder

Stockholm 1910 ...... 630 ! 199 154 402 127 1-86

Goteborg 1910 ....... 332 I 122 81 412 149 2’12

Göteborg i % av Stockholm . 53 | 61 53 102 117 115

svävande betydelsen av begreppet »billig» bostad äro emellertid uppgifterna endast
ungefärliga.

Den märkbara höjning av levnadsstandarden, varom uppgifterna i det
föregående vittna, har säkerligen, i samverkan med en mer rationell fysisk fostran
i skolorna, i hög grad bidragit till de notoriska framstegen i fråga om den
fysiska utvecklingen och den starka förminskningen av dödligheten, för vilket
närmare redogjorts på annat håll.

Hushållen i Sverige voro ännu långt in på 1800-talet mycket stora, men i
senare tider har deras storlek i genomsnitt minskats, enär bl. a. tjänarnas antal
inskränkes och biträdena i yrket numera endast undantagsvis tillhöra arbetsgivarnas
hushåll. Sålunda utgjorde antalet kvinnliga tjänstehjon på varje tusental
hushåll vid folkräkningarna 1870 och 1900 resp. 195 och 113.

Om för svenskarna särskilt utmärkande sedvänjor och brnk må här endast
lämnas några spridda antydningar. Även i detta hänseende har den allmänna
internationella nivelleringen bidragit till att utplåna nationella egendomligheter.
Likaså har den ökade samfärdseln mellan olika delar av landet kommit många
provinsiella särmärken att försvinna. Även mellan olika sociala klasser
utplånas skillnader i seder och bruk. Vad de bildade klasserna beträffar, är deras
levnadssätt i huvudsak lika med det allmänt vedertagna i våra dagars Västeuropa,
med den nyansering, som kan föranledas av vårt folks särskilda karaktärsdrag.
Rörelser, som på sista tiden satt sin prägel på levnadssättet, äro, förutom
nykterhetsrörelsen, bl. a. folkupplysningssträvandena (populära föreläsningar, folkbibliotek
m. m.) samt idrottsrörelsen. — De tillfällen, då egendomliga bruk och sedvänjor
särskilt framträda, äro högtider och fester. Årets största högtid är julen, som hos
oss torde firas mer utsträckt och grundligt än i något annat land. I hemmen
åstadkommes då största möjliga prydlighet och trevnad och anskaffas rikliga förråd av
mat och dryck, så att själva helgen må bliva en tid av förnöjelse och vila.
Mest känd av våra julseder torde vara bruket av julgran, som dock blivit allmänt
först efter mitten av 1800-talet. En annan av dessa julseder är julottan, den
högtidliga gudstjänsten i kyrkorna tidigt på juldagens morgon. — Av mindre
folkfester må nämnas valborgsmässoaftonen (natten mellan den 30 april och 1
maj), som förr mångenstädes högtidlighölls genom upptändande av stora eldar,
samt midsommaren (den 23 och 24 juni), en för Sverige egendomlig fest, som
får sin yttre prägel bl. a. genom s. k. »majstång» samt prydandet av hus,
fartyg och åkdon m. m. med unga björkar o. d., och då så vitt möjligt allmänt
friluftsliv råder.

Av familjelivets högtider firades förr, särskilt på landsbygden, bröllopen med
utomordentliga tillrustningar, som dock nu för tiden alltmera förenklas. — I
flera landsdelar ger även skördens avslutande anledning till glädjefester av
åtminstone förr stor omfattning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free