Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 3. Folklynne och sociala förhållanden. Inl. av G. Sundbärg, rev. av J. Asproth - Bostäder. Av [F. Sundbärg] Carl G. Bergsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
II. DET SVENSKA FOLKET.
traditionella, för de svenska träbyggnaderna så karakteristiska,
varaktiga ock i landskapet förträffligt verkande rödfärgen, med eller utan de
vita knutarna, ersättes med obestämda oljefärgstoner; de gamla
täckningsämnena, torv, spån och det goda takteglet, få lämna rum för
järnplåten och asfaltpappen, och den gamla träbeklädnaden av ohyvlade
bräder utbytas mot hyvlad »perlspont». Men redan nu ett par decennier
efteråt börjar man inse, att då man ersatte tegeltaket, som kanske legat
ett århundrade, med det nymodiga plåttaket, man fick en dålig ersättning,
som redan efter en generation rostat upp, och sak samma med
»perlspon-ten»! Dylika dyrköpta rön jämsides med ett målmedvetet
upplysningsarbete ha emellertid gjort, att man nu kan förmärka en strävan efter att
återupptaga gångna tiders byggnadsmetoder, och att man söker
återknyta utvecklingen vid förhållanden sådana de voro vid tiden före
industrialismens uppträdande, men med iakttagande av tidsenliga förbättringar
med avseende på sol och luft ävenså med tillgodoseende av tidens ökade
krav på bekvämlighet och uppvärmning m. m.
Byggnadens samhörighet med naturen, som en tid med upptagandet av
de dåliga typhusen var starkt hotad, synes åter komma till sin rätt.
Uppvärmningen av bostäderna skedde under äldre tider med stora öppna
spisar medelst stockvedsbrasor, vilka dock icke värmde längre än när brasan
brann. Senare använde man sig därjämte av s. k. biläggarugnar av gjutesjärn,
i vilka glöden efter stockbrasan kastades in. Ävenså ha under senare tid de
öppna spisarna murats med cirkulationskanaler. Numera äro kakelugnar
allmänt i bruk och för större byggnader förekomma även värmeledningar.
Av de svenska städerna leda inemot hälften sitt ursprung från
medeltiden; av återstoden hava flertalet uppkommit under det 16 :e till och
med 18 :e (mest det 17 :e) århundradet, medan omkring ett tiotal helt
tillhöra det nittonde århundradet och nära lika många det tjugonde.
En stad med fullt bibehållen medeltida anläggning är den måleriska
ruinstaden Visby. En rest från samma tidsålder är vidare, åtminstone till
anläggningen, Stockholms stad inom broarna. I övrigt förekomma
medeltidsminnen jämförelsevis rikt i de skånska städerna och, något
sparsammare, i andra sydsvenska ävensom mellersta Sveriges städer, medan de i
de norrländska nästan saknas. Om de svenska städerna med få undantag
förefalla endast lätt berörda av clet 16 :e århundradet, så hava de däremot
från de båda följande, och i synnerhet från det 17 :e, bevarat sina rikaste
minnen. Särskilt gäller detta Stockholm. — I stort sett hava dock
såväl huvudstaden som de flesta landsortsstäderna en övervägande modern
prägel. Det 19 :e seklets byggnader förekomma såsom regel, föregående
epokers mera såsom undantag. Orsakerna till detta faktum kunna endast
till dels sökas i krigens och eldens härjningar (underlättade av den
övervägande använda träkonstruktionen), utan fast mer i ett våldsamt
moderniseringsbegär, vilket bland de svenska städerna framträder samtidigt med
industrialismens uppträdande, och den stora inflyttningen till städerna,
som kännetecknar senare hälften av detta århundrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
