- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
168

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 3. Folklynne och sociala förhållanden. Inl. av G. Sundbärg, rev. av J. Asproth - Bostäder. Av [F. Sundbärg] Carl G. Bergsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

II. DET SVENSKA FOLKET.

och matsal. Denna bostadstyp förbättrades successivt och mittelkorridoren
försvinner och planen utbildas med direkt belyst tambur och serveringsrum, varjämte
kraven på badrum bli allt allmännare. Samtidigt börja samhällena mer och mer
inrätta sig för vattenklosetter i stället för de tidigare brukliga torrklosetterna.
Uppvärmning av rummen med kakelugnar, som hittills uteslutande brukats,
försvinner mer och mer, och i stället bli varmvattenvärmeledningar med ett
cen-traleldningsställe för samtliga våningar i huset allt vanligare. I samband
härmed införes ofta i förnämligare hus en centralvarmvattenberedning för de olika
bostadsvåningarna. Användningen av elektriskt ljus är numera på de flesta
platser allmän, och gas börjar uttränga veden för eldning av köksspislarna.
Kall-vattenledningar och avloppsledningar äro sedan länge obligatoriska även i de
enklaste hus. Frånsett de olägenheter, som alltid vidlåda hyreskasernen, kunna
dock de nyuppförda bostadshusen i allmänhet sägas fylla jämförelsevis stora
anspråk på sundhet och mycket höga anspråk på bekvämlighet och utstyrsel.

En arbetarfamilj i våra städer måste i regeln nöja sig med ett (i
gynnsammare fall två) rum och kök. Två rum jämte kök blir väl allt mindre sällsynt,
åtminstone där hyrorna icke äro alltför uppdrivna. Ofta uthyres dock därvid det
ena rummet till ungkarlar: ja även lägenheter på ett rum och kök måste mången
gång, särskilt i Stockholm och andra större städer, delas med en hyresgäst i
andra hand, s. k. »inneboende». (För den verksamhet till förbättring av arbetarnas
bostadsförhållanden, som utövas av bostadsföreningar, industriidkare m. fi.,
redogöres på annat ställe.) Medelklassen i städerna bebor lägenheter om 3, 4 à 5
rum med kök. Hus med till uthyrning avsedda lägenheter på 6 à 8 eller flera
rum förekomma ganska allmänt och anordnas numera med rätt stor komfort,
mången gång luxuöst, någon gång med gedigen arkitektur. Naturlig sten,
granit, kalk- och sandsten av olika slag, varpå landet är rikt, ävenså på sista tiden
fasadtegel kommer därvid ofta till användning.

Såsom en yttring av den för svenskarna utmärkande kärleken till naturen
kan anses det allmänna bruket bland stadsborna att tillbringa sommaren på
landet. Därom vittnar mängden av dessa lätt uppförda sommarvillor, som fylla
städernas omgivningar och som särskilt äro så karakteristiska för Stockholms
skärgård — såväl den yttre, utåt Saltsjön, som den inre, eller de främre
delarna av Mälaren.

Senare tider har allt mer kommit till insikt om bristerna i de gamla
regleringsplanerna och 1874 års stadganden, vilka under de gångna åren
med ali tydlighet givit vid handen, att bostadsproblemet i
stadssamhällen icke låter inordna sig under en schablon och några enstaka
allmängiltiga regler, utan är sammansatt av en mängd olika faktorer, som det
blivit den senaste tidens stadsplanekonst1 givet att taga hand om och
utreda innan ett område utsläppes till bebyggande.

Tyvärr ha regleringarna redan medhunnit att i så gott som alla våra
städer anställa obotlig skada. Det är ingenting ovanligt, att man numera
i våra smärre städer ser det nya 5-våningshuset vid sidan av en äldre
generations 1 och 2 våningars hus och detta i städer, där folkmängden
icke berättigar till ett sådant byggnadssätt. Följden av
tillvägagångssättet har också visat sig i stegrade tomtpriser, vilket sedan omöjliggjort
ett ekonomiskt bostadsbyggande med mindre än med uppförande av höga

1 De större städerna hava anskaffat sig permanenta institutioner, som arbeta under
konstnärlig ledning, för tillvaratagandet av stadsplanens fordringar. Stockholm i den år 1909
upprättade stadsplanekommissionen. Sverige äger även en fullt modern lagstiftning i
stadsplanelagen av år 1907.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free