- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
181

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 1. Statsförfattningen. Av E. Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STA TSFÖR VÄLTNINGEN.

181

konstitutionella statsskicket var sålunda mera skenbart än verkligt, och inom
eller utom Riksrådet sökte Konungen sina verkliga ministrar. Det visade sig
snart, att Konungen sökte på allt sätt neutralisera Riksdagens verksamhet och
draga nytta av grundlagens i många fall svävande uttryck. Då slutligen ett
starkt missnöje häröver samt av andra anledningar uppstod, kastade sig
Konungen i det ryska kriget. Här bröt missnöjet ut i öppen låga i det av adliga
officerare ledda Anjala-myteriet. Skickligt begagnande sig av den med
anledning härav utbrytande ståndsstriden, genomförde Gustav III en ny
revolution (1789), och genom ett tillägg till regeringsformen, kallat
förenings-och säkerhetsakten, fick han fria händer i riksstyrelsen, rätt att börja krig
m. m. Riksdagens makt blev ytterligare inskränkt, det urgamla Riksrådet
upplöstes, och Konungen rådgjorde med en tämligen godtyckligt bildad ministär.
För den högsta rättskipningen inrättades en särskild högsta domstol, men för
förvaltningen av statsskulden inrättades ett riksgäldskontor, som ställdes
under Ständernas egen styrelse. Ståndsolikheterna utjämnades något. De ofrälse
fingo tillträde till de flesta ämbeten, och bondeståndets ställning blev
väsentligen förbättrad. Statsskicket hade emellertid åter närmat sig till envälde.

Sedan Gustav IY Adolf (1792—1809), oförmögen att begagna den stora makt,
som lagen lade i hans hand, bragt riket nära undergångens rand och blivit
skild från regeringen (13 mars 1809), sammanträdde Rikets ständer och fingo
åter övertaga en uppgift liknande den deras förfäder haft efter Karl XII:s
död, nämligen att ordna rikets statsskick; ty att detta måste ändras, därom voro
alla ense.

Riksdagsbesluten av år 1809 införde vårt ännu gällande statsskick.
Vid dess fastställande hade man en rik erfarenhet i motsatta riktningar
att draga nytta av, och lagstiftarna visade sig också väl vuxna sin
uppgift. De förstodo att iakttaga en måttfull medelväg mellan
mångväl-dets och enväldets överdrifter och sökte genomföra i sann mening
konstitutionella grundsatser. Med undantag av bestämmelserna rörande
Riksdagens sammansättning hava ock sedan dess några genomgripande
förändringar i Sveriges statsskick icke ägt rum.

I överensstämmelse med gammal praxis fördelades bestämmelserna om
statsskicket i tre grundlagar: regeringsformen av den 6 juni 1809,
numera den äldsta av de skrivna grundlagarna i Europa, riksdagsordningen
av 1810 och successionsordningen av 1809; av dessa betecknas
regeringsformen uttryckligen såsom den förnämsta. Som en fjärde grundlag
antogs en tryckfrihetsförordning (1810). En ny successionsordning måste
antagas den 26 september 1810, tryckfrihetsförordningen ersattes den 16
jnli 1812 av en ny, och riksdagsordningen gav den 22 juni 1866 vika för
en annan, som 1909 undergick genomgripande förändringar i fråga om
rösträtten m. m. Regeringsformen bär ännu sitt gamla datum, ehuru i
många detaljer förändrad.

Genom föreningen med Norge (1814’—1905) ändrades författningen i vissa
detaljer. De egentliga unionsbestämmelserna skulle innehållas i riksakten
(1815), men denna var ofullständig och gav med tiden anledning till tvister,
som slutligen ledde till unionsbrytningen.

Successionsordningen av 1810 ordnar tronföljden inom Prins Johan
Baptist Julius av Ponte Corvo ätt. Kronan är ärftlig, tronföljden
agna-tisk. Konungen, som blir myndig vid 18 års ålder (numera även tron-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free