- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
184

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 1. Statsförfattningen. Av E. Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.

togs i december 1865, och följande år utkom den nya riksdagsordningen
under datum den 22 juni 1866. År 1909 genomfördes en vittgående
förändring med rösträtten till Andra kammaren, i det alla
censusbestämmel-ser upphävdes; i sammanhang därmed infördes proportionellt valsätt.
Även för ledamotskap i Första kammaren ändrades villkoren.

För Riksdagens sammansättning och arbetssätt redogöres längre fram.
Enligt 1809 års regeringsform skulle Riksdagen sammanträda vart femte år,
vilket vid Riksdagen 1844—45 ändrades till vart tredje; enligt den nya
riksdagsordningen sammanträder Riksdagen varje år.

Riksdagshuset.

Riksdagen äger vid förekommande fall att välja konung, tronföljare
och förmyndare. Vidare delar Riksdagen lagstiftningsrätten med
Konungen. Därvid är att märka, att grundlagsändringar, vartill förslag kunna
väckas även av den Riksdagens delegation, som kallas
konstitutionsutskottet, genast kunna förkastas men endast på det sätt antagas, att de
förklaras »vilande? till första riksdag efter nya val till Andra kammaren,
då de skola oförändrat antagas eller förkastas. Andra lagförslag kunna
avgöras vid samma riksdag, då de väckas. I avseende på ändring av
kyrkolag äger Kyrkomötet veto. -—• Riksdagens lagstiftningsmakt
omfattar grundlag, civil- och kriminallag, kommunallag, kyrkolag och
kriminallag för krigsmakten. I fråga om s. k. ekonomisk lag (se här ovan)
har Riksdagen endast att vända sig till Konungen med sina önskningar.
Dock brukar i regeln Regeringen inhämta Riksdagens mening beträffande
alla viktigare lagar av detta slag, liksom det ock förekommer, att Konun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free