- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
198

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.

och biträda dem jämväl i övrigt, särskilt i fråga om den del av den
administrativa rättskipningen, som ännu efter Regeringsrättens tillkomst
har sin högsta instans i Statsrådet. Sedan år 1876, då
statsministerämbetet infördes, innehar statsministern vanligen en av dessa tre
statsrådsplatser, men hittills har chefskapet för ministären jämväl rätt ofta
varit förenat med chefskapet för ett departement. Av de tre konsultativa
statsråden böra minst två hava förvaltat civil beställning.

Regeringsbesluten fattas av Konungen i Statsrådet. De enskilda
statsråden kunna däremot på egen hand icke avgöra ens mindre viktiga frågor.

Inom departementen, vilka äro organiserade på byråer, icke blott
förberedas målen till föredragning inför Konungen i Statsrådet, utan genom
dem utfärdas ock de i Statsrådet fattade beslut. Varje departement äger
sitt kansli. Alla dessa jämte Nedre justitierevisionen och
Justitiekans-lersämbetet bilda tillsammans K. Maj:ts kansli, undantagandes likväl
de avdelningar av försvarsdepartementen, som bereda kommandomålen,
d. v. s. sådana ärenden som Konungen i egenskap av högste befälhavare
över krigsmakten till lands och vatten har att handlägga, vilket sker
genom officerare.

I övrigt biträdes statsrådet i sitt departement närmast av en
expeditionschef (i Utrikesdepartementet benämnd kabinettssekreterare), som
dels själv handlägger, dels övervakar handläggandet av de i
departementet förekommande ärenden, samt under honom av kansliråd såsom chefer
var och en för sin byrå. Lägre tjänstemän äro kanslisekreterare och
registrator. Expeditionschefer och kansliråd äro i allmänhet föredragande
i den s. k. statsrådsberedningen, där ärendena slutberedas för
föredragningen inför Konungen i Statsrådet. I statsrådsberedningen deltaga i
vanliga fall departementschefen och två konsultativa statsråd, men i
viktigare fall även andra, ända till samtliga statsråd.

Efter det åttonde departementets tillkomst är fördelningen av ärendena mellan
departementen bestämd genom K. stadgan den 31 mars 1900 jämte däri gjorda
förändringar. Departementen, som enligt regeringsformen äro Justitie-, Utrikes-,
Lantförsvars-, Sjöförsvars-, Civil-, Finans-, Ecklesiastik- och
Jordbruksdepartementen, omfatta i allmänhet de ärenden, som enligt allmänt europeiskt språkbruk
avses med deras resp. namn. Anmärkas må dock, att under
Sjöförsvarsdepartementet sortera även lots- och fyrväsendet ävensom navigationsskolorna; under
Finansdepartementet jordeboksväsendet, anstalter för handel, industri och sjöfart,
tullen, Statistiska centralbyrån och det civila pensionsväsendet; under
Ecklesiastikdepartementet, utom kyrkliga ärenden, även ärenden rörande allmän
undervisning, vetenskap och konst samt fromma stiftelser; under
Jordbruksdepartementet allmänna skogar och kronodomäner, lantmäteriet, allmänna och geologiska
kartverken, skjutsväsendet och väghållningen, veterinär- och stuteriväsendet samt
(tills vidare) fattigvården. Civildepartementet motsvarar vad som i andra länder
vanligen kallas »inrikesdepartementet»; under detsamma sortera även
kommunikationsväsendet, hälsovården, försäkringsväsendet samt i allmänhet sociala ärenden.

Vilken stor roll de centrala ämbetsverken spelat i vår förvaltnings
historiska utveckling, är redan antytt i den korta återblicken vid
begynnelsen av denna avdelning. I våra dagar är deras betydelse visserligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free