- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
215

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - Statsfinanserna. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STATSFINANSERNA.

215

1911 års reform; den torde numera i avseende på såväl praktisk
överskådlighet som finansvetenskaplig följdriktighet vara den bästa något land
kan uppvisa. Dess nuvarande utseende framgår av Tab. 40, varvid dock
märkes, att vissa poster (särskilt avd. D på inkomstsidan samt avd. XIII
och XVII på utgiftssidan) måste betraktas såsom mer eller mindre
abnorma avsteg från budgetens vanliga utseende.

Vad först beträffar Statsverkets utgifter, skiljes (såsom tabellen
visar) på verkliga utgifter, d. v. s. löpande utgifter, som icke äro avsedda
att i framtiden skapa statsinkomst, och utgifter för kapitalökning, som
öka Statens tillgångar, d. v. s. beräknas lämna penningavkastning i
framtiden. Deras vidare indelning framgår likaledes av tabellen.

Statsrättsligt kallas Statens utgifter anslag och äro dels ordinarie, dels extra;
de förra anses ej kunna avskaffas eller ändras utan K. Maj:ts medgivande.
Från en annan synpunkt äro anslagen av tre slag. Fasta anslag äro till sitt
belopp bestämda, de få ej överskridas, men besparingar därpå få användas för
tillfälliga ändamål inom huvudtiteln; förslagsanslag få överskridas (om de ej äro
»förslagsanslag högst»), men besparingar få ej fritt disponeras; reservationsanslag
få ej överskridas, men besparingar få användas för samma ändamål ett följande år.

Utvecklingen av såväl statsutgifternas totalbelopp som de viktigaste
olika utgiftsändamålen framgår av Tab. 41.1

Som av tabellen framgår, har stegringen av »egentliga» utgifter — uttrycket
här dock taget i något annan betydelse än i den nuvarande budgeten ■— varit
mycket ansenlig, särskilt sedan år 1900; detsamma gäller i ännu högre grad
»övriga» utgifter men innebär för dem huvudsakligen en stark ökning av Statens
kapitalbildning. Den stora utgiftsstegringen är icke något för Sverige
egendomligt; den är i viss mån blott skenbar, såsom förorsakad dels av penningvärdets
fall under perioden (sedan 1900), dels av övergång från naturahushållning till
penninghushållning (indelningsverkets avskaffande); men den är även till stor del
en verklighet och såsom sådan uttryck för, att Staten i långt högre grad än förut
ägnar sig åt eller bidrager till vissa samhällsuppgifter, bl. a. sådana, som förut
helt och hållet bekostades av kommunerna. Starkaste ökning förete, såsom synes,
utgifterna för hälsö-, sjuk- och fattigvård, näringar samt undervisning o. s. v.
Statens socialreformatoriska initiativ framträda däremot ej, emedan utgifterna
för dem i tabellen äro fördelade på flera olika poster; avsättningarna till
arbetarförsäkringsfonden, vilken vid slutet av 1913 uppgick till 35 850 000 kr., äro
upptagna under »övriga utgifter». Genom den 1913 beslutade allmänna
folkpensioneringen kommer arbetarförsäkringsfonden att tagas i anspråk och Statens direkta
utgifter för detta sociala ändamål att stiga mycket i framtiden, enligt planen till
27 150 000 kr. om året. Försvarsutgifterna, ehuru utgörande en mycket stor
del av hela utgiftssumman, ha stigit långsammare än de nu nämnda, men
ungefär lika mycket som hela beloppet »egentliga» utgifter.

Statsinkomsterna äro liksom utgifterna finansiellt sett huvudsakligen
av två slag, A. egentliga statsinkomster och B. inkomster av Statens
produktiva fonder. Såsom framgår av Tab. 40, bestå de förra i skatter och

1 Då budget-omläggningen trädde i kraft först med år 1912, har den nya budgetens
uppställning ej här kunnat följas. Siffrorna grunda sig på den av 1907 års försvarskommitté
utarbetade statistiken, med tillägg för 1913. Det är de faktiska utgifterna, ej de i
finansplanen beräknade, som här upptagits.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free