Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - Statsfinanserna. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.
Inkomster av Statens produktiva fonder uppgå, inberäknat andel i
Riksbankens vinst, till nära 69 milj. kr. enligt 1916 års riksstat (se
Tab. 40), men denna siffra ger en överdriven föreställning om dessa
inkomsters betydelse i budgeten, emedan inga räntekostnader fråndragits.
Avdragas faktiska räntor på statslånen, bliva inkomsterna av Statens
produktiva fonder (inberäknat andel i Riksbankens vinst) för 1916 13-76 %
av summan av »egentliga» statsinkomster och inkomster av Statens
produktiva fonder. Inkomsterna av Statens ekonomiska verksamhet torde
spela en avsevärt större roll i Sveriges budget än i Englands och
Frankrikes, men en betydligt mindre roll än i Tysklands (riket och staterna
tillsammans).
De olika posterna och deras inbördes betydelse framgå av Tab. 42.
Järnvägs-inkomsterna spela absolut sett den avgjort största rollen; men kapitalets
avkastning är i Svenska statens järnvägar ganska låg (3’68 % för det goda året 1913)
— såsom för övrigt är förhållandet med de flesta länders järnvägar, enskilda eller
offentliga, de preussiska statsbanorna undantagna. Absolut mindre betydande än
järnvägarna men avsevärt mera lönande äro däremot post- och telegrafverken
(avkastning 1913 resp. 35’93 och 7’75 %). Inkomsterna av vattenfallen äro ännu
icke stora och avkastningen låg (1’98 %), men blott ett enda av Statens kraftverk
(Trollhättan) är ännu taget i bruk, och ej ens detta är fullt utbyggt. Statens
domäner omfatta dels skogar (under egen vård), dels jordegendomar (i allmänhet
utarrenderade); domänernas relativa avkastning upptages till 5 %. Som ren
nettovinst kan betraktas det väsentliga av inkomsterna av Statens aktier, nämligen
utdelningen på det Staten tillhöriga preferensaktiekapitalet i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag; på grund av det kontrakt mellan Staten och malmbolagen, som ingicks
1913 i sammanhang med malmexportens ökning (se art. Gruvbrytning, II, 239),
överstiger detta belopp redan för 1915 3 3/i milj. kr. (1916 års budget visar
lägre siffra på grund av kriget) och kommer att stiga till omkr. 10 milj. kr.
samt alltså att bliva en av Statens viktigaste inkomster inom denna grupp. På
vissa utlåningsfonder har Staten däremot intet överskott utan tvärtom förlust,
sedan den ränta Staten själv betalar på sitt kapital fråndragits (1913: 3 %
netto-avkastning utan ränteavdrag).
På grund av att det svenska finansåret (som sammanfaller med
kalenderåret) börjar först omkring sju månader efter riksstatens fastställande,
är det i Sverige svårare än i de flesta länder att undgå överskott eller
brist i statsregleringen. Som regel ha hittills inkomstberäkningarna
hållits så låga, att överskott varit det vanliga; för åren 1882—1913
uppgår det sammanlagda överskottet efter avdrag av brist till ej mindre
än omkr. 340 milj. kr. I sammanhang med den förut berörda
budget-reformen har emellertid åsyftats en noggrannare inkomstberäkning.
Samtidigt har också sörjts för att överskott i budgeten icke, såsom förut
varit fallet, skola behandlas som disponibel inkomst i ett följande års
budget, överskotten ingå därför numera till Statsverkets kassafond, som
alltid skall hållas uppe vid ett tillräckligt belopp för fyllande av den
brist som kan uppstå; först då denna fond är tillräckligt stor, skola
överskotten användas till kapitalökning eller löpande utgifter, såsom blivit
fallet under kriget.
Övergår man slutligen från Statens inkomster och utgifter till dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
