Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - Statsfinanserna. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSFINANSERNA.
223
tillgångar ocli skulder, så må först påpekas, att den svenska
statsskulden, trots en mycket betydlig ökning under senaste årtionde,
fortfarande i förhållande till invånarantalet är en av de minsta i Europa:
Fonderad skuld (i runda tal):
Absolut, kr. Pr inv., kr.
Vid slutet av år 1880 ....... 230 356 000 50’45
» » 1890 ....... 259 513 000 54-23
» » » 1900 ....... 337 899 000 65’78
> » » 1910 ....... 537 426 000 95-90
» > 1913 ....... 622 561000 110’41
Härmed kunna jämföras följande siffror för statsskulden före
krigsutbrottet pr inv. i några andra länder: Danmark (1914)127 kr., Norge
(1914) 145 kr., Nederländerna (1914) 275 kr., Storbritannien och Irland
(1914) 276 kr., Preussen — med tillägg för en del av Tyska rikets skuld,
som faller på denna stat — (1913) 291 kr., Belgien (1913) 356 kr.,
Frankrike (1912) 591 kr.
Ännu viktigare är dock kanske det förhållandet, att den svenska
statsskulden -— fortfarande i motsats till förhållandet i flertalet andra länder
—■ ända till krigets början helt och hållet upptagits för produktiva
ändamål, främst för järnvägsbyggnader. Särskilt saknades fullständigt den
i flertalet andra länders budget dominerande skuldsättningen för
militära ändamål; och särskilt anmärkningsvärt är, att t. o. in. den stora
omorganisation av försvaret, som beslöts 1914, blev helt och hållet
grundad på en undantagsskatt på 75 milj. kr. i stället för på lånade medel.
De 1882 t. o. m. 1909 upptagna statslånen erhöllo sålunda följande
användning:
för byggande eller inköp av järnvägar och ångfärja........... 189 5 milj. kr.
> lån åt enskilda järnvägar......................46’8 > >
» kraftstation i Trollhättan m. m....................33 2 > >
> lån åt Telegrafstyrelsen................■......23 8 » >
> inköp av Svappavara malmfält................... 5’0 > »
> odlingslåne-, jordförmedlings- och egnahemslåne-, norrländska
nyodlings- och fiskerilånefonderna....................25*7 » >
» övriga lånefonder och lån......................20’5 > >
> kassareserver och förskott...................... 300 > >
Summa 374 5 milj. kr.
Utöver dessa lånemedel användes därjämte under samma tid mer än
200 milj. kr. statsmedel (överskottsmedel) likaledes för kapitalbildning
av olika slag (utöver vad som användes för statsskuldens amortering);
Tab. 40 visar också, huru för 1916 nära 10-8 milj. kr. av utgifterna för
kapitalökning skola täckas med annat än lånemedel, och detta belopp är
avsevärt lägre än det vanliga. Som följd av denna politik överstiger
det i Statens affärsdrivande verk vid slutet av 1913 nedlagda
kapitalet (1 019-4 milj. kr.) med två tredjedelar den fonderade
statsskuldens hela belopp (622-6 milj. kr.); och då detta kapital avkastar 4-47 %
(43-8 milj. kr. vid ett kapital av 980-8 milj. kr.), medan Statens
obliga-tionsskuld hittills har löpt med något lägre medelränta än 4 %, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
