- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
228

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - De offentliga hushållningarna tillsammantagna. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228 III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.

Tab. 45. De offentliga hushållningarnas skatteinkomster år 1912.

Skatter Till Staten kr. Till övriga förvaltningar kr. Till alla förvaltningar kr.

Konsumtionsskatter............. 132 009 437 - 132 009 437

Andra skatter (»direkta» skatter, arvsskatt,
övriga stämpelskatter m. m.) . ........ 57 201480 118 369111 175 590 591

Alla skatter 189 210 917 118 389111 |j 307 G00 028

på det sätt som framgår av Tab. 45. Av tabellen framgår med stor
tydlighet, hurusom den »direkta» beskattningen så gott som ensam råder
inom kommunerna och att konsumtions-beskattningens stora övervikt
inom statsfinanserna alltså till stor del betingas av det motsatta
förhållandet inom övriga offentliga hushållningar. Slutresultatet blir, såsom
Tab. 45 visar, en mycket påtaglig övervikt för de »direkta» (»andra»)
skatterna, som representera 57-08 % av alla offentliga hushållningars
skatteinkomster, mot 42-92 % för konsumtionsbeskattningen.

Emellertid tillkommer från skattetryckets synpunkt, att skyddstullarna
som bekant fördyra varorna ej blott med det belopp, som tillflyter
statskassan, utan även med prisförskjutningen på de inom landet framställda
varorna. Yidare märkes, att de nu meddelade siffrorna intet visa angående
skatteprogressionens inverkan. Eör att i någon mån belysa detta har,
med utgångspunkt från en av Stockholms stads statistiska kontor
publicerad redogörelse för levnadskostnaderna i Stockholm 1907/08, verkställts
en undersökning av skattebördans fördelning på olika inkomstklasser
under förutsättning av de 1910 antagna nya skattelagarnas giltighet.
Resultatet, som visserligen blott kan göra anspråk på en mycket
ungefärlig riktighet, framgår av Tab. 46.1

Som man härav finner, ha de två lägsta av de upptagna
inkomstgrupperna väsentligt mindre relativ skattebörda än de därpå följande, medan
de övriga fem grupperna inbördes ha ungefärligen samma skatteprocent.
I stort sett vill det alltså synas, som om den progressiva
inkomstbeskattningen, väl att märka i avseende på de i tabellen upptagna
inkomstgrupperna 1 200—5 000 kr., egentligen blott utjämnade den regressiva
»indirekta» beskattningen och att beskattningen som helhet alltså inom dessa
inkomstgrupper vore icke långt ifrån proportionell mot inkomsten.
Annorlunda ställer det sig däremot ej blott med de verkligt små
inkomsterna, vilkas skattebörda är betydligt lägre — ännu mera än som
framgår av tabellen är detta fallet med inkomster under 1 200 kr. —
utan även och i ännu högre grad med de verkligt stora inkomsterna, där
inkomstskattens progression, förmögenhetsskatten och dubbelbeskattningen
av aktieutdelningarna kunna uppbringa skattesatsen till 15 à 19 %. Alla

1 Försvarsfrågan, en handledning utgiven av Svensk tidskrifts redaktion (Sthlm 1913),
isid. 299. Undersökningen är utförd av civilingenjören Vilhelm Nordström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free