Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - Hälsö- och sjukvård. Av C. E. Waller och R. Moosberg - Brunns- och badorter. Av A. Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.
en stor mängd vattenkuranstalter. Den äldsta är Söderköping, anlagd år 1842 av
läkaren J. O. Lagberg, vidare Bie och Södertälje; därtill komma de nyare,
Mösseberg från 1867, Hjo från 1878, Ulricehamn och Saltsjöbaden från 1903. Mindre
anstalter äro Nybro, Djursätra, Sätra m. fi. S. k. Kneippanstalter finnas vid
Borg, Tranås och Ryd. — En stor mängd havskuranstalter finnas. Vid
västkusten ligga Strömstad, den äldsta havsbadanstalten, Marstrand, Lysekil, Varberg
m. fi. Vid Östersjön ligga Borgholm, Visby, Nynäs, Norrtälje m. fi. —
En specialitet för Sverige, som ej återfinnes på kurplatser i andra länder,
är det svenska gyttjebadet. Det äldsta och grundtypen för detta bad är
Lokagyttjebadet. I Loka begagnade man detta bad redan omkring 1760-talet.
Sedan har denna behandlingsmetod spritt sig i mer eller mindre modifierad form
till de flesta av de svenska kurorterna. Det svenska gyttjebadet är något helt
annat än det tyska »Moor»-badet, där man badar i varm gyttja av olika
värmegrad och täthet. Hos oss »masseras» den badande med gyttja efter olika metoder.
1 Loka ges intet efterföljande varmbad utan endast duschbehandling, vid andra
kurorter efterföljes gyttjebehandlingen av ett varmt bad med därpå följande
dusch. Vid alla svenska kurorter ges gymnastik och massagebehandling.
Ärliga frekvensen av kurgäster i Sverige är relativt stor, dock såsom det
synes växlande med den ekonomiska ställningen i landet. De senaste åren kan
den beräknas uppgå till minst 35 000 patienter, fördelade i olika
betalningsklasser. Det torde finnas få länder, där mindre bemedlade erhålla sådan vård i
så hög grad som i Sverige. Vid många av våra kurorter finnas s. k.
brunns-lasarett, där patienter vårdas dels mot nedsatt avgift och dels kostnadsfritt. Ar
1913 uppgick antalet fripatienter till cirka 2 000. Sådana lasarett finnas i Medevi,
Ramlösa, Bie, Ronneby, Mösseberg m. fi. De sjukdomar, som vanligast
behandlas vid kurorterna, äro alla former av s. k. reumatism, vidare allmän svaghet,
blodbrist och bleksot, nervsjukdomar, mag- och tarmsjukdomar, hjärt- och
kärlsjukdomar samt sjukdomar i ledgångar och bensystem.
Tuberkulosens bekämpande, som under senare tid i hela den
civiliserade världen blivit en av dagens brännande frågor, har även i vårt land
tilldragit sig den största uppmärksamhet. Den första kraftigare
impulsen till en verklig lösning av tuberkulosfrågan i vårt land gavs av
Svenska läkarsällskapet våren 1896 genom en grundlig diskussion över
tuberkulosfrågans alla delar, varvid särskilt framhölls vikten av, att även
mindre bemedlade patienter bereddes tillfälle till sanatorievård. Redan året
därpå, 1897, anslog konung Oskar II vid sitt 25-års regeringsjubileum
2 200 000 kronor, hela den insamlade nationalgåvan, den s. k.
Jubileumsfonden, till uppförande av folksanatorier för obemedlade eller mindre
bemedlade patienter. 1898 års riksdag beviljade 850 000 kronor till samma
ändamål. För dessa medel sammanlagda uppfördes tre större
folksanatorier, Hålahult i Närke, öppnat den 13 juli 1900, Österåsen i
Ångermanland och Hessleby i Småland, öppnade år 1901. Den årliga
driftkostnaden för dessa sanatorier täckas dels av patientavgifterna, c:a 200 000 kr.,
och avkastningen av jubileumsfonden, c:a 80 000 kr., och dels sedan år
1904 av ett årligt statsanslag av 200 000 kronor. Under samma förvaltning
som för dessa jubileumsfondens sanatorier är ytterligare ett större
folksanatorium, Spenshult i Halland, numera inordnat. Det öppnades för
sjukvård år 1913. Spenshult är uppfört för medel beviljade av Riksdagen år
1909 och är i första rummet avsett för vissa statstjänare. Vidare har Riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
